Efter en ganska tung inledning på racingsäsongen så börjar nu marathonpremiären nu närma sig.

Racingpremiären gjordes i Bagsvaerd en bit utanför Köpenhamn. Det var 1000m och 500m som stod på schemat. Första loppet var 1000m där jag hamnade milt uttryckt i ett svårt heat. Med inställningen att försöka göra så bra lopp som möjligt då det var i det närmaste omöjligt att ta sig vidare, så gled jag upp till start. Första 500 körde jag ganska bra och var inte jättelångt bakom, men min ivriga öppning hade ett högt pris. Sista 500m gled fältet iväg jag hamnade i ingenmansland. Detta gjorde att jag hade svårt att pressa ut det sista, men jag var ändå ganska nöjd med loppet då jag gick ut ganska hårt för att ta en chansning, den gick inte hem men jag försökte iaf... Så jag åkte ut med huvet först ur 1000m försöket
framåt eftermiddagen när det var dags för 500 så började vinden ta i ordentligt och vågorna blev större och större. Detta gjorde det ganska svårpaddlat men jag var även på 500 ganska nöjd trots att jag åkte ut där oxå.

Nu är det snart dags för marathonpremiären och tro det eller ej men jag börjar bli lite orolig. Dels för att jag vill hämnst gärna göra ett bra lopp och ha med tätklungan att göra iaf större delen av loppet. Men känslan har inte riktigt varit där under den senaste veckan. Jag hoppas på att den ska dyka upp innan tävlingen så jag kan ge det en ärlig chans att köra bra. Den andra anledningen till att jag är orolig är ju såklart min och Dannys långlopps-cup. Med färre lopp denna säsongen så vill jag gärna få övertaget direkt, men det har som sagt inte riktigt stämt dem senaste dagarna. Men jag vill ju framförallt inte få stryk av en som ser ut som en aningen biffigare version av Darin... med betoning på en aning:). Men Danny har ingenting att förlora efter förra årets totalkross, där jag vann med 5-1, så jag väntar mig en hårdare kamp med chans för större underhållning för publikens skull:)

Idag blev det vårens första långpass. Kände att det var dags för det med mindre än en vecka kvar till premiären. Det kändes överlag skapligt men jag hade som sagt hoppats på att det skulle gå lite fortare. På eftermiddagen körde jag och Laszlo K2, dels eftersom det är kul att träna k2 och dels för att vi ska antagligen köra på SM, 200m då. Det gick grymt bra och vi fick upp en grym fart, inte bara för att jag anses vara långsam även för att vara marathonkanotist, men det gick sjukt fort så vi hoppas att knäcka fjolårets 8eplats från SM i Lilla Edet.

I helgen hade vi Lekande Kanot-utbildning på klubben med Dag Johansson och Annika Nilsson som föreläsare. Jag tyckte att det var en lyckad helg där man fick lära sig mycket om vikten av att ha kul i kanoten och hur mycket lättare träningen blir då. Vi hade även en del teknikgenomgångar som var väldigt nyttiga.

Nu börjar snart uppladdningen för rönne å... spännande ska det bli...