Hemma för ovanlighetens skull...

Äntligen har man kommit hem för att stanna en lite längre tid. Eftersom jag totalt har varit hemma lite mer än en vecka sen mitten på november så känns det skönt att kunna släppa allt vad julrush, julhandel och träningsläger heter... Nu blir det bara vanlig träning:P

Mange var iaf omåttligt taggad inför lägret, här på tåget mot Hässleholm där vi senare skulle byta till buss som tog oss till Orsa

Skidlägret i Orsa var överlag lyckat, framförallt eftersom vi hade chansen att åka lite skidor i norge innan vi stack dit så man var inte som Bambi mer än dem första två passen, sen fick man lite kontroll på utrustningen. Det kändes lite annorlunda framförallt eftersom jag skejtade hela lägret. Detta var av två stora anledningar, det går oftast fortare vilket gör att det är roligare Och för att man är lite lat... dvs. att förbereda skidorna innan med valla och dyligt och inte ens då vara säker på om man ska ha fäste eller inte... Då är det skönare att skejta och köra på stenmarks mott: "d ä bar´ å åk" Efter de första dagarna så fick man som sagt lite mer ordning på grejorna och tekniken satt bättre och bättre. Då körde man mer på Sixten Jernbergs motto: "Man får bara mjölksyra en gång, så det är lika bra att ta det direkt." Det kom att straffa sig mot slutet av lägret när benen blev mer och mer stumma, snabbare och snabbare. Men det var bara att bita ihop...

Ute på en kvällstur... fint:)