Långt och bra

Idag har varit en ganska tung dag. Det började kl 9 imorse när vi skulle köra långpass. Vi var en liten men tapper skara på 4 pers: jag, siven, mange och alex. Passet var 2 timmar långt och i början kände jag mig grymt trött och hade lite ont i musklerna. Men efter 10 minuter så kom kroppen igång och jag kunde gå upp och dra lite mer men dem som var mest offensiv var som vanligt Siven. Man fick verkligen kämpa om man skulle upp och dra men upp kom jag några gånger och tyckte att jag höll ett hyfsat tempo. Det blev en tur ut i hamnen där det gick en del vågor från både havet och färjor. Det var bra träning inför Dalsland där det kan bli lite obehagligt med vågor, speciellt när man är trött. Det gick bra iaf och jag började komma igång mer och mer.

Efter första timmen så kände jag mig ganska trött men det lyckades jag hålla ihopa paddlingen ganska bra. Efter ca 1timme och 20 minuter fick alex ge upp pga av lite ryggproblem. Då skruvades tempot upp lite och jag kände att jag var relativt pigg och kunde köra ganska offensivt där jag kunde dra hårt en stund och sedan gå ner på våg en kort stund och sedan gå upp igen. I slutet på den näst sista intervallen bestämde jag mig för att se hur trötta dem andra var, så jag skruvade upp tempot igen och dem två magnusarna fick visa vad dem gick för. Efter denna intervallen var jag nästan helt stum men med bara 20 min kvar av passet så taggade jag till och började den sista intervallen med att dra. Det blev bara en kort stund sen gick Siven upp men med mycket mindre beslutsamhet än vad han visat innan. Då bestämde jag mig för att varje gång jag drar, så drar jag hårt. Med ca 11 min kvar så gick mange upp och drog i ett ganska bra tempo, en minut senare så tryckte Siven sig upp i täten men med 8 min kvar så gör jag ett försök att komma loss. Det lyckades, Jag blev själv grymt förvånad över hur fräsch jag kände mig. Mange var den som var närmast att hänga kvar men fick ge sig även han. (Var nog första gången i världshistorien jag fick av siven från vågen;D). De sista 5 min tog aldrig slut, klockan stod helt stilla och jag var helt stum i hela kroppen, men malde mig igenom och till sist så tog passet slut. Det känns som om jag har uthålligheten för att klara av Dalsland, frågan är bara hur bra det kommer gå...

Efter passet så hjälpte vi Siven att måla det sista på hans hus så det är i stort sett klart, bara ett staket kvar men de får dem fixa själva:P.

På kvällen fick jag ta hand om kanotskolan så det blev lite återhämntning iaf.

Nu väntar förhoppningsvis en god natts sömn...
//Björn