God Jul!

Sådär då var man hemma från Norge då. Det var riktigt fint väder att köra hem i, ingen vind, mycket sol och några få +grader.

Det blev ganska stressigt de sista dagarna på jobbet. Den dagen som var tänkt att vi skulle jobba 12 timmar blev istället 14. Den sista lördagen satt vi försäljningsrekord och det var fullt ös i butiken, från början till slut. Så träningen fick stiga åt sidan lite den sista veckan, men vi han iaf med nåt gympass, skidpass och paddelpass.

Nu är man iaf hemma igen, redo för att fira jul, innan det bär av till orsa för skidläger.
GOD JUL!!!

Första skidpasset

I morse blev det en kort bit skidåkning innan jobb. Det var mycket snö och riktigt fint men tyvärr så var det dåligt spårat. Det var ett halvtaskigt klassiskt spår som gick i en slinga mellan träden, där var iofs inte jättetrångt men runt spåret var det löst, och det är ju inte bra om man ska skejta. Menmen, en liten tur blev det iaf och det kändes bra att vara tillbaka i spåret.

Jobbet flyter på bra nu, det blir lite mer jobbat än väntat, men det är ju bara bra... Vissa dagar jobbar vi upp mot 10 timmar men då är man ganska seg på kvällen så man får nöja sig med ett pass dem dagarna.

I morgon väntar ett 12 timmars arbetspass så då blir det ingen träning... men mycket pengar:)

Första veckan avklarad

Nu är snart min första vecka på TRU avklarad Det har gått relativt smärtfritt då bortsett från insidenten den första dagen. Nu börjar man få lite koll på hur allting är uppbyggt i affären och man börjar fatta logiken. Men det finns såklart fortfarande en del att lära. Sen så var det firmafest igår som var väldigt trevligt. Vi började med att spela fotbollsspel, billjard, käka tacos och slutade i Oslo.

Träningsmässigt går det ganska bra, har fått köra en del paddelpass, en del paddelmaskin, en del löpning och en del gym, så det har varit ganska blandat. Igår var vi ute och paddlade med Eirik V. Larsen och hans klubbkamrater. Det var väldigt kul och inspirerande. Man kan väl säga att dem har ett litet annat sätt att träna på än vad vi har i Malmö. Då vi där hemma ofta kör i klunga och försöker hålla en ganska hög jämn fart hela tiden, så kör dem med större kontraster här på de olika typerna av intervaller. Tex. så körde vi (6+4+2)x4 där man lätt kunde ligga bredvid och cruisa på 6minutrarna men på 2minutrarna fick man verkligen skärpa sig och ligga på ordentligt om man skulle ha en chans att hänga med på vågen. Vädret här har varit ganska bra, en del sol, i stort sätt ingen vind men lite kallt. fast det känns ju inte som hemma då man måste ta på sig allt man har när det går under +5 grader. Visst det är kallt här också men man fryser inte häcken av sig bara för att det är minusgrader.

Har även hört att det kommit lite snö där hemma, hoppas att den kommer hit snart också så man kan åka lite skidor...

på plats

Har nu parkerat i Norge och hunnit med min första arbetsdag på Toys R Us och den blev ganska händelserik. Det började med att mange skar sig lite i fingret med en mattkniv och började blöda. 10 minuter senare så gjorde jag samma sak, bara det att jag gjorde det ordentligt och fick ett halvt decimeters långt snitt i handflatan. Det fick manges sår att se ut som en skråma så jag fick tejpa det och ta en liten rast efter att jobbat i 40 min, menmen sedan blev det back to work. Sedan tog jobbet fart och det tog lite tid innan man kom in i det men mot slutet så hade man ganska bra koll.

Träningen har gått ganska bra. det blev ett paddelpass på morgonen på spegelblankt vatten och i olympia 2ans nya Vanquish 3. Jag tyckte den var skön, nu satt jag iofs lågt och långt bak vilket är raka motsatsen till hur jag brukar sitta, och ja just d, jag satt på en fast sits också...

På kvällen blev det ett gympass där jag fick köra drag, ben och bål. Jag kunde inte köra pressövningar på grund av snittet i handen men det blev ändå ett lyckat pass.

Imorgon väntar jobbet och en del träning, förhoppningsvis blir det en bra dag imorgon utan snitt och andra olycker...

långpass och städdag

Igår passade vi på att köra ett riktigt bra långpass i det fina vädret(10C och spegelblankt). Det blev 27 km där jag körde k1 och mange och alex körde k2. En bit in på passet dök siven upp och en stund senare dök även Laszlo upp. Detta var nog första gången någonsin som vi blev fler och fler under den här typen av pass...
Efter passet så blev det lunch i stan och en del letande efter skidkäder som kan vara bra att ha till när vi åker till Orsa över nyår. På kvällen blev det ett tungt gympass. Kroppen var inte riktigt med i början men det blev ändå ett ganska lyckat gympass tillslut.
Idag var det städdag på klubben. WHEEEEY! Det är ganska skrämmande när en ideell förening med en bit över 500 medlemmar har en sånhär dag där alla ska hjälpas åt och fixa till klubben så den blir tiptop, så dyker bara 20-30 pers upp. Menmen, vi som var där gjorde ett bra jobb och klubben är som ny igen.

"Kan du fatta att jag har ångest!!??"

Sådär då var min första hemtenta inskickad. Jag har nog aldrig haft så tung ångest som jag hade precis, det e som mange sa: det som kommer närmast var när man gjorde teoriprovet till körkortet, när man har kollat igenom alla frågor 20 gånger och man samlar mod till sig och trycker på "Rätta" och då kommer ännu ett fönster upp: "Är du säker på att du vill rätta provet nu? När du väl har gjort det finns det ingen återvändo" och man finner sig sitta å skrika DAAAAAAAAAHHHHH, JAJAJAJAJA!!!!! Typ så var det nu också, fast detta var nog lite värre. Nu har man bara en gruppredovisning kvar idag. Hjärnan har gått på högvarv de senaste dagarna och jag verkligen inte orkat att träna ordentligt på typ en vecka. Så nu får man börja träna på riktigt igen, det ska bli skönt att sticka ut och paddla utan att tänka på tentor och arbeten.

Nu börjar Norge komma allt närmare och närmare och jag börjar inse att paddla mer än 100 mil fram till jul, kan bli svårt. Därför ser det ut som om jag får ta båten med mig dit och köra de sista milen där istället. det har inte blivit så extremt mycket ren konditionsträning den sista tiden, så då kan det vara bra att åka till grundkonditionens urland... Jag tror att man blir lite mer uthållig så fort man kommer in i Norge. Det ska bli kul att få träna på lite andra ställen nu, för det börjar bli trist att köra i Malmö kanal, varv efter varv. Nu har dem iofs öppnat upp så man kan köra ut en bit i hamnen och sammla på sig ytterliggare km.
Nu blir det att fortsätta skriva på skoluppgifterna...

och mycket kan alltid bli mer

Nu har skolarbetet kommit igång på riktigt och det känns som om jag har kommit en bit på vägen iaf. Träningen går oxå ganska bra nu, det blåser lite väl mycket för min smak, men det är synd att klaga. Fick besked idag om att jag kommer jobba i Norge från mitten av november till runt jul på Toys ´R Us hos ex kanotisterna Johan Lindell och Henrik Lemel, så det ska bli kul att tjäna lite norska oljepengar:P Men som sagt, jag kommer nog ha en del att stå i...

Mycket nu...

Jag har en del att stå i nu... träningen som tar upp mycket tid går ganska bra, har känt mig ganksa seg och så men känns ändå ok. Jag tror iofs inte att det är många som tycker att det känns bra att paddla nu... Milen fortsätter att ticka förbi, om jag följer planen veckan ut så är jag precis över 40 mil på 4 veckor, så de känns stabilt. Har även börjat slite lite i grejorna som finns i gymmet och nu börjar kroppen vänja sig vid det oxå. Löpningen känns oxå okej nu, benen börjar svara på tilltal iaf.. så sammanfattningsvis så går träningen ganska bra:P

Har även en del att göra i skolan. Vi har som sagt denhär motionskampanjen som ska vara klar v 45. Har nu även fått vår första hemtenta som verkar lite klurig på sina ställen men ska nog kunna trycka mig igenom den också.

Och idag fick jag mina nya skejt-skidor. Dem ser jäkligt sjyssta ut, hoppas bara jag kan leva upp till dess kvalitet:P

All for now...

Nu flyter träningen på bra och milen bara tickar förbi. Trots att känslan inte är den bästa så känns det ändå som om det är ganska kul och paddla eftersom vädret fortfarande är ganska trevligt... stundtals iaf. Det är ju kul att folket börjar visa sig på klubben nu efter diverse semester och dyligt.
Nu börjar vi få lite uppgifter i skolan också. Vi ska formulera en motionskampanj där vi i vår grupp ska försöka få barn mer aktiva. Det är grymt kul eftersom det är klart väsentligt problem, att gympalektionerna i skolan blir allt färre och fler och fler väljer att mer eller mindre strunta i det. Jaja, nog om det.
Imorgon väntar årets första torsdagsträning vilket är en klassiker i Malmö, Vi har hållt på med det så länge jag varit med. Där e det mycket fokus på uthållighets styrka och bålstabilitet. Grymt kul e d iaf eftersom i stort sätt alla kan vara med. Har fått höra att Lemel kommer ner och hälsar på i helgen. Kul att träffa honom igen... förhoppnigsvis så blir det några bra pass oxå.

Jagar mil

Nu när många andra har lite semester från träning passar jag på att sammla ihop lite mil. Eller ja så var det tänkt iaf... Började på måndagen med att paddla 20km, själv, vilket kändes ganska segt till en början men kändes bättre och bättre ju längre jag paddlade. På eftermiddagen skulle jag till skolan så då blev det tyvärr ingen träning.
Tisdag: först 20km paddling med mange. Kändes roligare än dagen innan iaf. På kvällen hjälpte jag till att hålla koll på ungdomarna men det blev en del paddling där oxå, jag skarapade ihop en milpå de passet. "Härligt 5 mil på två dagar, säsongen 2009 börjar sjukt bra."
Onsdag: stormförkyld och sängliggande hela dan. Sjuk fram till fredag då jag lyckades gå bort lite av förkylningen.
Lördag börjar lungt med en mil på morgonen och en mil på kvällen, likaså söndagen fast jag la in ett gympass på kvällen oxå efter paddlingen.
Måndag: ca en mil paddling. Skola på kvällen
Tisdagen blev en grymt hård träningsdag. Började med ett löppas på morgonen: ca 50min distans. På förmiddagen blev det 10km paddling i distans med fokus på teknik och känsla. Eftermiddagen blev 10km non-stop växeldragning med oliver och mange. Sen på kvällen blev det ett gympass med frivändningar och bål. Så idag så var jag inte mycket människa på förmiddagspasset, tyvärr blev det bara ca 7km för att sedan gå in och försöka få bort stelheten med lite smidighetsövningar och annat. Så vi får se hur det går ikväll. Som tur är så är intensiteten inte den hårdaste på passen utan utan fokus ligger på att samla ihopa så mkt mil som möjligt.

Jaha! då var det slut då...

Igår så tog paddlingssäsongen 2008 slut och idag börjar paddlingssäsong 2009. Höstregattan som hölls i Jönköping blev en lyckad sådan för min del.
Det började med k1 500m där jag tog mig till b-final och slutade sexa där, bara tiondelar ifrån Danny som är en mycket bättre 500-paddlare än mig i vanliga fall, så det var jag ganska nöjd med. Sedan körde vi även ett regions-k4-lopp där Skåne och Blekinge skulle försvara söderns färger. Jag fick sitta i förstabrunn, Magnus i andrabrunn, Per Holst från Karlskrona i tredjebrunn och Erik Svensson från samma klubb tog fjärdebrunnen. På det klssiska pappret så skulle vi blivit stone dead last, men vi gjorde ett riktigt bra lopp och kom ändå sist men var med och fightades om 3e och 4eplatsen. Vi hade kul iaf, det var det som var det viktiga;).
På söndagen var det dags för 1000m och 3000m. 1000m försöket var nog ett av dem bästa 1000m lopp jag gjort och det slutade med en andra plats vilket ledde mig till min första final som senior. Väl där så kände jag att jag inte hade mycket att hämta så jag fokuserade enbart på att göra så bra lopp som möjligt. Det blev ett tungt lopp för min del då jag hade Christian Svanqvist på utsidan om mig och han är i stort sätt känd för sin snabbhet och på insidan hade jag Niklas Andersson som inte är extremt snabb men som går ut extremt hårt. Så jag blev helt överkörd i början av framförallt Christian, Men när det var ca 600m kvar lyckades jag hitta en våg och hängde med på den ett bra tag, detta gjorde att jag tog in på en del i fältet och var t.o.m. på väg om Niklas men när det var 200 kvar orkade jag inte hålla uppe det och slutade 8a. Jag lyckades slå Johannes Barsk men det var enbart för att han fick sjögräs i rodret i början vilket satte helt stopp för hans final. Men jag var iaf nöjd med att komma dit och gjorde ett godkänt lopp där oxå.
Tävlingens och säsongens sista lopp blev 3000m där jag gjorde min i sämsta start någonsin, men efter att ha blivit lite trängd två gånger och varit nära på att trilla i en gång så började jakten och redan vid 500m så var jag i en tredjeklunga där jag snabbt gick upp och drog för se om jag kunde klippa några placeringar till. Bara 500m senare var jag uppe i en andraklunga med Pelle holst på min våg och Danny som låg på hans våg. i den vändningen körde vi ikapp Fredrik Schill som var otroligt snabb i starten men hade tappat på klungan så Pelle gick upp och satte ett hårt tempo för att se hur trött han var, det visade sig att han var ganska trött så han tappade 200m senare. i den vevan så tappade danny också. Så jag och pelle försökte köra ikapp Erik Sundberg som hade tappat på första klungan, ikapp kom vi och sen var det bara för mig att köra så offensivt som möjligt för att trötta ut dem både, på förhand tippade medaljkandidterna. När det var 200m kvar så kom vi ikapp ett par tjejer som hade startat efter oss vi fastnade i den vändningen lite grann (loppet bestod av ett långvarv med vändning vid 500m och 3 kortvarv med vändning vid 200m). Detta gjorde att Erik kunde gå upp på insidan men Pelle fick gå runt på utsidan om tjejerna. Jag kunde precis följa Erik på insidan men i spurten var han för stark så han knep fjärdeplatsen, jag tog femte och Pelle tog 6e. Detta var också ett av mina bättre långlopp där jag var offensiv men det kändes ändå som om jag hade kontroll på dem som låg på våg.

JAJA då var som sagt säsongen slut och jag är nöjd med det jag presterat i år och oerhört hungrig på vad som ska ske 2009...

Sista veckan

Nu börjar sista tävlingen närma sig. Det känns ganska skönt men när jag tänker tillbaka på den så har det varit min bästa säsong någonsin, iaf som senior:P. Några av höjdpunkterna är:

5eplats på Marathon-NM i k1, fjärdeplats i k2 på samma tävling tillsammans med Daniel Hall där vi länge låg med i första klungan och där vi fick vår officiella revanch från fiaskot på marthon-VM.

K1 premiären i världscupen i tyskland, där jag iaf inte kom sist, men framförallt så lärde jag mig en hel del.

Racing-SM där jag gjorde en del bra lopp i k1. Men besättningarna kändes ännu bättre, där det blev 2st 8e platser på K2 1000m (med siven) och K2 200m (med Laszlo), en 6eplats (med siven) på k2 5000m där vi låg i bronsmedaljklungan, tyvärr var vi ändå en bit ifrån medalj men ett klart godkännt lopp. Två brons i K4(med Magnus Siven och Oliver på 1000 och med Laszlo istället för Oliver och Jocke på 5000m), ett på 1000m där marginalen var ynka 6 hundradelar och ett på 5000m där marginalen var lite större.

Dalsland kanotmarthon+ 55kms loppet där jag lyckades skrälla och ta en överraskande 3eplats

Marathon-SM där det blev en fjärdeplats i k1 efter att ha legat och jagat själv större delen av loppet. Det blev ett silver i K2 tillsamans med Siven.

Och sist men inte minst en seger i min och Dannys interna Långloppsliga

Nu så hoppas jag att jag kan avsluta säsongen på ett bra sätt genom en bra tävling i Jönköping, men ingen press...:P
Jag hoppas och tror att nästa säsong kommer att bli ännu bättre

i'm back

I slutet av förra veckan trodde jag att jag skulle kunna paddla som vanligt i början på denna veckan, men förkylningen hängde kvar längre än väntat, men nu är jag tillbaka och träningen börjar flyta på igen. Det är ju alltid svårt att börja paddla bra efter en förkylning och det är om möjligt ännu svårare att göra det när man har haft en lugn vecka innan förkylningen. Men nu känns det som om det är på banan igen. Idag blev det ett dubbelpass med först 10x4min och sedan gym på d. Och eftersom jag precis var sjuk så var det tungt att köra gymet direkt efter paddlingen. Jag orkade inte riktigt hålla uppe motivationen hela passet men det gick ändå, som Henrik Larsson säger "OK".

Nu har jag också till slut bestämt mig för att köra höstregattan. Det kändes länge som om: usch, nä tävla igen... i 10C kyla... i halv storm... och regn/hagel som kommer ifrån sidan, inte uppifrån... Men som sagt till slut så fick jag tummarna loss och anmälde mig. Detta av en anledning, att spöa Danny på kortloppet, för nåt långlopp e d ju inte när det bara är 3000m...

Back to school

Sådär då ska man tillbaka i till skolan igen... Det ska bli grymt kul och skönt att ha någonting att göra om dagarna:P. Men nu är det ju bara en kurs (Idrottspsykologi) på halvfart men jag lär nog ha att göra ändå.

För övrigt var det tänkt att jag skulle börja träna hårt nu i helgen men det fick skjutas upp på grund av en liten förkylning som inte riktigt vill ge med sig.

Var ju på 20-årsfest hos kusinen i lördas, fast han fyllde ju iofs år för snart en månad sedan... menmen han hade ju en bra ursäkt iaf... han ligger i lumpen som fallskärmsjägare, så han e ursäktad:P

Lugn vecka

Dagarna efter Marathon-SM har varit dem lugnaste på länge. På måndagen var jag bara ut och cruisa för att paddla av mig lite efter helgen och igår gymmade jag lite... det är den enda träningen jag gjort denna veckan och det har varit en välbehövlig viloperiod. Eftersom jag inte alls var motiverad veckan efter dalsland och kroppen bara skrek "NEJ!!" vad jag än gjorde så då kändes de inte så bra, men sen lossnade och jag hitta lite motivation till marathon-SM. Så nu har jag äntligen tagit mig lite tid till att vila och när jag tänker efter så är det min första "rena" viloperiod sen oktober 2006, så jag kände att det var dags.

Under vilan så har jag varit på info-möte med MIA (Malmö Idrottsakademi) om vad man kan göra för dem 10 000kr vi fick i stipendium. Där kan man få hjälp med i stort sett allt: mental rådgivning, idrottsmedicin, fysiologi, studie och yrkesvägledning, kost, allt man kan tänka sig i stort sett för att bli bättre inom sin idrott. Denna hjälpen uppskattas grymt mycket och det hjälper mig utvecklas och man lär sig vad man håller på med och varför... (för mer info www.malmoidrottsakademi.se)

Nu är det som sagt bara en tävling kvar för säsongen och nu har jag börjat hitta lite motivation igen och det är att spöa Danny på långloppet som iofs bara är 3000m men om jag vinner så blir det med Speedway siffrorna 5-1 och vad kan vara mer förkrossande än det... förutom 6-0...

Marathon-SM

På väg mot lyftet

Det var en riktigt tung helg dehär... Det började med k1 35 300m på lördagen. Jag fick en helt ok start och lyckades hänga med i förstaklungan ner till första lyftet där det gick väldigt fort och vi var tre båtar som tappade på den då tre man stora första klungan. Men vi (jag, Siven och Jakob Holst) kom ikapp. Men ca 6000m in i loppet så tappade både jag och Jakob. Vi försökte komma ikapp men båda två var alldeles för trötta. Det blev lite växeldragining in till lyftet där Jakob var mycket starkare än mig. Tyvärr slog han av rodret i upptaget och var ute ur leken. Så jag fick köra själv och jag visste att Danny och brorsan jagade bakifrån. Det var en lång resa och i fjärde tappade Niklas Andersson på första klungan och jag gav allt för att komma ikapp. När jag är ca 20m bakom kommer tankarna: " va skönt att ha nån att köra med". Men precis när jag kommer ikapp så bryter han loppet... "Fan". Men jaja, de var bara till att fortsätta mala. Jag lyckades hålla Magnus och Danny bakom mig och kom fyra, men ännu viktigare var att jag säkrade segern i långloppscupen mellan mig och Danny. 4-1 med en tävling kvar. Men han kommer nog ta en seger till i jönköping där det är en "sprintdistans" på 3000m

Grymt sliten efter loppet så visste jag att det skulle bli riktigt tungt att köra k2 dagen efter så det blev en del vila innan vi meckade till vår k2a som vi skulle ha nästa dag

På söndagen var det ju som sagt k2 och vi, som defending champions, var trots det inte favoriter. Istället var lördagens segrare (Micke Westlén) och silvermedlajör (Björn Granstedt) den stora favoritbåten. En annan båt som oxå var lite av favorit var brödrarna Holst från Karlskrona som tog silver på 5000m på Racing-SM tidigare i sommar. Vi fick en bra start och kom in på guldvågen innan första vändningen där det blev lite trångt med många k2or och en ganska tajt vändning. Men vi kom upp i klungan igen och in i lyftet var vi fyra båtar,de två favoriterna, vi och en fransk båt som körde utom tävlan. I lyftet så totalkrashar Holstarna och deras båt går sönder, Game Over... Så Micke och Björn kommer loss med fransmännen men jag å Siven kommer ikapp igen. Men i nästa lyft tappar vi igen och får ännu en gång jaga och ännu en gång kommer vi ikapp. Men i tredje och näst sista lyftet så tappar vi men denna gången orkade vi inte hela vägen upp. Så vi slutade trea i loppet men eftersom fransmänne körde utom tävlan så blev det iaf ett silver. Eftersom det var bättre än vad vi räknat med så var vi ganska nöjda. På tredje plats kom den andra Malmö-båten med Magnus och Jocke Nielsen.

Därmed blev det en stor medaljskörd på SM med två guld, ett till Alex som vann damklassen relativt enkelt och ett till Oliver som vann juniorklassen om möjligt ännu enklare. Ett silver i till mig och siven i k2, två brons, ett till Siven i k1 och ett till den andra malmö-k2an.

Nu blir det en lugn vecka innan jag drar igång med vinterträningen. Jag har ju ingen större anledning att vara i bra form till höstregattan så det är lika bra att sparka igång direkt:)

Marathon-SM närmar sig

Nu är det mindre än en vecka kvar till Marathon-SM drar igång och jag är inte övertygad om att formen är där den borde vara.
Veckan efter Dalsland var nog den tyngsta någonsin, ingenting stämde, hade ingen motivation, tekniken kändes skit och kroppen svara inte. Men jag försökte hålla humöret uppe och gjorde så gott jag kunde på träningarna. På fredagen vände det, det var i ett k2 pass med Siven som blev det första "goa" passet. Vi körde först ett varv med lite längre naturliga intervaller som gick ganska bra men jag kände mig lite stel. Trotts det så bestämde vi oss för att ösa på på en långsida i kanalen (ca 15oom). Det gick väldigt bra och känslan stämde och när den gör det, då kan vi trycka på riktigt bra. Tiden blev 5 min och 41 sek. Bara 20 sekunder ifrån Sivens och Lemels rekord på gamla dar, då Siven var i mycket bättre form För hoppningsvis så kan vi hålla denna känslan fram tills söndag då K2 loppet avgörs.
Sen dess har träningen fungerat ganska bra, jag har kunnat ösa på hyfsat på de flesta passen. Idag blev det två högintensiva pass, ett i k1 på förmiddagen, 5x3min fullt ös och 6x4min i samma fart i k2 på kvällen. Nu är ju varken jag eller Siven kända för att vara särskilt snabba men vi kan nog hålla vår fart ganska länge, så är känslan iaf...

Nu har ju även Markus kört sitt första lopp i Peking och det gick lite som väntat, han tog sig till semi. Han sa att han var lite loj i inledningen av loppet och att han tappa lite väl mycket där. Men alla vet ju att när han är på startlinjen i en final, då finns det inga hämningar, utan det är bara fullt ös... och med hans vinnarskalle så bör det räcka riktigt långt. Kul också att min gamla förbundskapten från junior-tiden Conny Edholm sitter som expertkommentator på Eurosport.

Annars har det varit en tung dag för de svenska kämparna på OS, förutom för Wissman som tog sig vidare till semi på 400m. Susanna Kallur som såg grymt taggad ut inför sin semi på 100m häck, blev överladdad och fick en kanonstart men missade därmed tajmingen till den första häcken och istället för att springa över den så fastnar hon på den och ramlar genom den och därmed så var drömmen om ett os-guld borta... för den här gången. Jag hoppas och tror att hon kommer komma tillbaka frisk och skadefri och sätta hela världseliten på plats. Tufft var det också för Mustaffa Muhammed som hade den oerhört svåra uppgiften att splittra den Kenyanska trippeln. Han gjorde ett gott försök när det var ungefär tre varv kvar av det 3000m långa loppet men på sista varvet så tog krafterna slut och han slutade på en 10e plats. Men trotts det så blev det ingen Kenyansk trippel. I vägen stod en lång, relativt stor fransman som lyckades spurta till sig silvert.

Nu är som sagt siktet inställt på marathon-SM där jag är lite orolig för hur det kommer gå i k1an men jag längtar till k2 loppet där vi förhoppningsvis ska kunna blanda oss i medaljstriden.

DKM+

Då var årets upplaga av Dalslands Kanotmarathon+ avklarat. Man kan väl säga att det inte riktigt gick som jag hade tänkt mig...

Det kändes bra på morgonen när jag vaknade, ingen vind alls och precis lagom varmt. Men när jag satte mig i kanoten kände jag mig lite tung och stel. Jag hade satt som mål att minst hänga med till det andra lyftet som var efter ca 20km. Starten gick bra och inte helt oväntat så var det Joakim Nielsen som tog starten. Det blev en ganska stor klunga på ca 7-8 pers. in till första lyftet var denna klungan fortfarande lika stor så det blev lite trångt men jag lyckades hitta en bra plats och tillsammans med Siven, tysken Steffen Burkhardt, Björn Granstedt och Nicolace Place från Frankrike kom vi loss i det första lyftet som här ca 390 med en grym mördarbacke sista 100. Hur som helst så kom vi loss och bildade förstaklungan. ungefär halvvägs in på andra sjön, ca 12km in i lopppet kommer den andra fransmannen ikapp och så var vi 6st. "Gött", tänkte jag, "om jag håller det här får jag prispengar". och fram till det andra lyftet var det ganska lungt och fint. Men ca 150m innan lyftet så rycker Björn och kommer in först till lyftet och springer på bra och får därmed första spurtpriset värt 1000kr.

Ut ur lyftet så har jag tappat Siven, Steffen och Björn, men jag och fransmännen börjar jaga frenetiskt. Detta märker dem där framme och börjar skruva upp tempot. Men efter ett bra tags jagande så kommer jag och Nicolace ikapp. Den andra fransmannen kunde inte hänga med, så nu var vi bara 5. Nu var jag grymt trött och låg en del på våg innan jag kunde gå upp och dra igen. In mot tredje lyftet kör man in i en liten kanal och det blev lite trångt på sina ställen. In i tredje lyftet kommer jag sist in och kommer inte upp riktigt, som tur var så var Nicolace tvungen till att tömm sin båt eftersom hans pump hade gett upp. En bit in ser jag att Björn har stannat för att skruva om sin sits eftersom han satt dåligt och fick därmed grymt ont i häcken.
Siven och Steffen bröt sig loss men jag och Nicolace tog ännu en gång upp jakten, men efter ca 2000m jagande kom vi inte närmare. Så vi bestämde oss för att hålla koll bakåt så inte Björn kom ikapp. Nu kom tankarna "fan, fyra, de här går ju jävligt bra". Med ca 7km kvar började Nicolace se trött ut och drog inte så hårt som jag hade räknat med. Så när jag gick upp och drog så drog jag så hårt jag kunde för att se om jag skulle ha en chans i en spurt. Det såg mörkt ut... men när det var ca 1500m kvar så kom det lite motorbåtsvågor så jag försökte surfa med på en sån för att ställa till det för Nicolace och döm av min förvåning när jag kom loss och kunde köra själv sista biten in i mål. "JAAAAAAAAAA!!!! 3a!!" Lika oväntad som min tredjeplats var nog vinnaren, Siven som lyckades hålla Steffen på rätt sida om sig och vann det 55km långa loppet.

En bra dag för Malmö och Zedtech som kom 1a, trea och 8a. 8e platsen togs av brorsan som visade järnvilja när han paddlade sista milen helt själv. En annan Zedtech paddlare från Malmö som oxå körde bra var Alex som vann damklassen med förkrossande 12 min. En annan Malmö paddlare, dock utan Zedtech, som oxå körde bra var sprintfantomen Jocke Nielsen som trots otroliga smärtor tog sig in på en 10e plats.

Så nu sitter jag är med otroliga smärtor i händer och fötter och framför allt i häcken. Men med 5000kr i prispengar som plåster på såren:P

Nästa blir marathon sm som kommer kännas som rena sprintloppet efter det här:P

långt igen

I dagarna var det dags för långpass nr 2 inom en vecka och det gick oxå ganska bra. Denna gången bestod klungan av mig, siven, mange och lemel som stannar här tills på Denna veckan har varit den bästa träningsveckan på ett bra tag, så de känns fint inför dalsland och maraton-sm.

Idag så var det Beach Volleyboll turnering på stortorget i Malmö. Det var kul att kolla på och relativt bra stämning. Imorgon börjar finalmatcherna så jag kanske tar en titt då oxå.

Håller just nu på att se filmen The Prestige. Och måste säga att det är en klart underhållande film.
Nu är det inte långt kvar till Dalsland så

Långt och bra

Idag har varit en ganska tung dag. Det började kl 9 imorse när vi skulle köra långpass. Vi var en liten men tapper skara på 4 pers: jag, siven, mange och alex. Passet var 2 timmar långt och i början kände jag mig grymt trött och hade lite ont i musklerna. Men efter 10 minuter så kom kroppen igång och jag kunde gå upp och dra lite mer men dem som var mest offensiv var som vanligt Siven. Man fick verkligen kämpa om man skulle upp och dra men upp kom jag några gånger och tyckte att jag höll ett hyfsat tempo. Det blev en tur ut i hamnen där det gick en del vågor från både havet och färjor. Det var bra träning inför Dalsland där det kan bli lite obehagligt med vågor, speciellt när man är trött. Det gick bra iaf och jag började komma igång mer och mer.

Efter första timmen så kände jag mig ganska trött men det lyckades jag hålla ihopa paddlingen ganska bra. Efter ca 1timme och 20 minuter fick alex ge upp pga av lite ryggproblem. Då skruvades tempot upp lite och jag kände att jag var relativt pigg och kunde köra ganska offensivt där jag kunde dra hårt en stund och sedan gå ner på våg en kort stund och sedan gå upp igen. I slutet på den näst sista intervallen bestämde jag mig för att se hur trötta dem andra var, så jag skruvade upp tempot igen och dem två magnusarna fick visa vad dem gick för. Efter denna intervallen var jag nästan helt stum men med bara 20 min kvar av passet så taggade jag till och började den sista intervallen med att dra. Det blev bara en kort stund sen gick Siven upp men med mycket mindre beslutsamhet än vad han visat innan. Då bestämde jag mig för att varje gång jag drar, så drar jag hårt. Med ca 11 min kvar så gick mange upp och drog i ett ganska bra tempo, en minut senare så tryckte Siven sig upp i täten men med 8 min kvar så gör jag ett försök att komma loss. Det lyckades, Jag blev själv grymt förvånad över hur fräsch jag kände mig. Mange var den som var närmast att hänga kvar men fick ge sig även han. (Var nog första gången i världshistorien jag fick av siven från vågen;D). De sista 5 min tog aldrig slut, klockan stod helt stilla och jag var helt stum i hela kroppen, men malde mig igenom och till sist så tog passet slut. Det känns som om jag har uthålligheten för att klara av Dalsland, frågan är bara hur bra det kommer gå...

Efter passet så hjälpte vi Siven att måla det sista på hans hus så det är i stort sett klart, bara ett staket kvar men de får dem fixa själva:P.

På kvällen fick jag ta hand om kanotskolan så det blev lite återhämntning iaf.

Nu väntar förhoppningsvis en god natts sömn...
//Björn

Rättelse och en massa slit

Jag vill börja med att redigera lite från min text om SM. Laszlo hade varit i K2 200 final tidigare, faktum är att han aldrig har missat någon. Men trots med en marathonkanotist i båten så lyckades han ta sig till ännu en final. Starkt;). Vad har då hänt sen senast, jo, jag har slagit ihjäl en förkylning, träningen har överlag kännts skit, har haft väldigt få bra pass. Ett var när jag och brorsan, och delvis Laszlo, körde långpass. 4x30min. Det känndes bra och det var relativt bra tempo och jag var inte lika trött som jag brukar vara efter två timmars paddling. Ett annat bra pass var på tisdagen för snart två veckor sedan när det var MKK-cup som går ut på att varannan tisdag så ska så många som vill, motionär eller elitkanotist, proffs eller lekman, får ställa upp. Tävlingen är ett varv i kanalen, ca 4,5km och det är tider som räknas. Man startar i olika startgrupper och i min startgrupp brukar det vara jag, Siven och Oliver. Denna gången var Oliver inte med så vi räknade med en något långsammare tid än den bästa 17min 55sek. Men vi drog på och lyckades kapa ner tiden till 17:53, som blev segertiden för Siven, jag halkade in på 17:55.

Nu får jag försöka hitta känslan inför Dalsland och sedan inför marathon SM

Nu på kvällen blev det 10 till 1, dvs 10, 9,8,7,6 osv... Det kändes ganska bra, jag var lite småsliten men fick ändå till tekniken hyfsat, som har varit det stora problemet sen SM. Alltså 3 bra pass på mer än veckor... inget vidare facit men de e bara till att nöta på. För nöta på måste jag om jag ska klara av dalsland om några veckor... men de e som man säger, A quiter never wins...

SM

Så då var årets racing-sm över. Med facit i hand så tycker jag att jag gjorde ett helt ok SM, hade väl hoppats på bättre resultat i k1an men några överraskningar i k2 och k4 vägde upp en del.

En besviken Björn efter 5eplatsen på staffet 4x200m

En av överraskningarna var bronset på k4 1000m där vi hade räknat med en 4eplats. Vi visste att Waxholm och Kungälv skulle vara grymt tuffa att rå på så vi fokusera på att stressa Karlskrona-båten där vi visste att dem var snabbare men vi var mer uthålliga. Så taktiken var att inte dra på oss allt för mycket syra under de första 500 för att sedan växla upp och stressa dem. Vi lyckades hålla ett bra tempo första biten och vid 500 så märkte vi att vi låg i stort sett jämsides, så vi började trycka på och fick ett litet försprång ner till 200m där vi visste att Karlskrona-båten hade en stark avslutning. Det var full kamp hela vägen fram till mållinjen där det blev målfoto. Spänningen var olidlig och det tog lååååång tid att få fram vinnaren men det visade sig att det var solklart, vi tog bronset med hela 6 hundradelar;).

En annan överraskning var K2 200 där det först var tänkt att Joakim och Laszlo skulle köra tillsammans och jag och Oliver skulle köra, men vi kom fram till att Oliver och Jocke hade störra chans så vi bytte runt så jag fick med Laszlo. Eftersom vi hade suttit i en K2 tillsammans innan så var tankarna på final långt borta. Men vi stack ut och provade en stund innan start och det kändes bra men som sagt, snack om final var det aldrig. Starten gick och vi fick ingen perfekt start men med 100m kvar växlade vi upp och tryckte på in i mål där vi för första gången kollade åt sidan. Vi blev ganska chockade när vi såg att vi var tredje båt i mål med en halv båtlängd ner till fyran. Då det var 1-3 som gick till final så blev vi grymt glada. Dels för att jag aldrig har varit i en K2 200 final innan men än mer överraskad var Laszlo som inte han heller varit med om en K2 200 final som senior innan. Och med detta omaka par med ca 40kg i viktskillnad och paddelstilar som är så långt ifrån varandra som det bara går, han utpräglad sprinter och jag än mer utpräglad maratonkanotist, så hade vi på något sätt lyckats. Finalen sen, vi fick ingen perfekt start där heller men som tidigare så växlade vi upp sista biten och slog oss in på en 8eplats.

Jag och Siven körde oxå bra i k2, där det oxå blev en 8eplats på 1000m och en 6eplats på 5000m där jag hade kört K1 5000m i h21 en kort stund innan. Så efter K2-loppet var jag helt knäckt, hade ingen energi i kroppen och hade förlorat 2 spurter på mindre än 2 timmar. Men när jag tänker tillbaka på det så var det ju inga småbarn vi slogs mot i k2 loppet då Kungälv med Anders Svensson som vann k1 200m och var aktuell för en eventuell OS-k4 och lika så hans K2-partner Erik Sundberg. I andra båten var Mikael Westlen och Björn Granstedt från waxholm som just nu är den vassaste maraton duon i Sverige. Och i tredje båten var det Luleå i form av Dag Johansson som är en grym 5000-paddlare och hans K2 partner Jonas Johansson är inte helt värdelös 5000 han heller... Loppet kändes helt ok för mig och siven vi gjorde vad vi kunde men vi var storleken för små för dessa grabbarna. Vi får satsa på Maraton-sm istället.

På väg ut mot brons på K4 5000m

Vi visste att vi hade chans på medalj på K4 5000m, men när Oliver blev sjuk kvällen innan och jocke kände att han suttit och lutat i K4an så ville han inte köra om han inte kunde ge allt, helt förståligt. Så vi kallade in det TUNGA arteleriet med Laszlo Varga på 115kg. Vi kom fram till att vi skulle spara på krafteerna så mycket som möjligt för att ha en chans. Starten gick och vi kom iväg bra så hamnade på insidan på storfavoriten Waxholm med Kungälv på andra sidan och Luleå i mellan oss. Det var alltså mellan oss som medaljerna skulle fördelas. Eftersom vi hamnade på insidan i varje vändning så fick vi en ganska lätt resa, vi bleb trängda några gånger men siven som satt fram löste det finfint. Det var förs när det var 600m kvar som vi tappade och som tur var så tappade Luleå samtidigt. Vi lyckades hålla dem bakom oss i sista vändningen och därmed fick dem jaga de sista 500m där vi kunde hålla undan och knipa bronspengen.

Siven och Mange uttrycker sin glädje på sitt eget lilla vis... Det blev även ett "brons-dopp" efter loppet där Siven först övergav skeppet och sen när Laszlo skulle ur så kom han inte riktigt upp utan välte med både mig och mange kvar i båten.

Det var SM historian 2008. Som tur var fick allt ett lyckligt slut... med lite toppar och lite dalar, men sammanfattningsvis ett lyckat SM

Hur e formen då?

Jo, de känns som om formen e ganska bra, det fattas lite fart men det känns som om syratåligheten är ok. K4orna går oxå ganska bra finns lite kvar att slipa på på långdistans k4an men det kommer att lösa sig imorn. K2orna som jag ska köra går oxå bra, så jag ser fram emot denna SM-veckan... förhoppningsvis lossnar det lite i k1, har inte riktigt varit nöjd med årets k1-resultat hittills. Jag har ju inte kört dåligt men jag vet att jag kan bättre... Nu börjar vädret bli lite bättre också så förhoppningsvis blir det ett bra sm, eller ja det åska och blixtra idag men vinden har avtagit iaf, så de e ju bra...
//Björn

Världscup och mot mörkare tider

Ajajaj, nu var det ett riktigt bra tag sen jag skrev och som vanligt när det blir så, så är det tiden som har varit, som skräddaren sa: knapp.


Världscuppen i tyskland, som var min första i k1, var riktigt kul att köra. Jag måste ju säga att jag var grymt närvös dagarna innan, men med fint stöd från både ledare och de andra i laget så fick vi rätsida på det och jag kände mig ändå relativt lugn på tävlingsdagen. Loppet gick på lördagen och det var minst sagt växlande väder, med allt från sol till spöregn. Banan var väl inte den mest exotiska utan den bestod av roddarnas 2000m banor, så man fick köra upp och ner på den, lyft vid mål och sen en liten vändning runt måltornet som låg ute i vattnet. Ett varv var ca 4,3 km så vi fick köra 7 varv på denna banan och det var 6 st lyft á (ca 195,6 m enligt någons GPS) där man sprang på stenplattor så det var inte tal om att släpa båten och än mindre tappa den:P. Loppet då, jo, jag kom iväg grymt bra i starten och hamnade på en 4-5 våg i förstaklungan som var grymt stor men efter ca 1000m så blir det lite ryck och så och jag tvingas släppa. Ca 50m senare kommer Steffen ikapp (Tysken som tränade här i vintras) och jag kom in bra på hans våg och vi hittade ytterliggare 2st så bildade en 2-3klunga. Där kom jag in på guldvågen och fick en ganska bra resa in mot första vändningen. Men när vi svängde runt så fastnade jag i motvinden och kom inte in i klungan igen... senare in mot lyftet har en belgare kommit ikapp mig och vi försöker jaga ikapp klungan framför, men efter ett katastrofalt dåligt lyft av mig så tvingas jag släppa belgaren. Så jag jagar honom så gott det går men märker att det inte går riktigt, så jag bestämmer mig för att ge upp den kampen för tillfället. istället kommer sistaklungan ikapp mig som består av en holländare och en tysk, därefter bestämmer vi oss för att jaga ikapp belgaren och vi kommer ikapp honom lagom till lyftet. Där jag återigen gör ett dåligt lyft, e alldeles för passiv och tappar den klungan med 30m ut ur lyftet. Då börjar tankarna komma: ska jag ligga här och mata helt själv på denna banan resten av loppet, nej f*n jag måste komma ikapp så jag bombar ikapp dem 30m på ca 150m, kasar in snyggt på guldvågen, ligger där och flåsar i ca 20 sekunder, sen tänker man, shit va långsamt de går, dags att skruva upp tempot. Kankse inte det mest taktiska jag gjort i min karriär men iaf, upp gick jag och drog på ganska hårt. Ungefär 1200m innan lyftet så går tysken upp jämnsides och säger på lite knackig engelska: "I go up in 1000m, then I stop the race" Och eftersom ingen i klungan hade något problem med detta så släppte vi upp tysken som drog iväg och alla fick se till att hänga med så gott vi kunde. sen ungefär 100m innan lyftet så vekahan av snyggt och prydligt. Även i detta lyft klantar jag till det och hamnar efter så jag måste återigen jaga ikapp. Ikapp kom jag iaf och sen växeldrog vi tre i klungan, jag belgaren och holländaren. De sista lyften gjorde jag bättre och bättre och slapp att jaga så mycket. In i det sista lyftet var det belgarens tur att klanta till det så jag och holländaren såg chansen och vi tog den så vi sprang på i lyftet och fick en lucka och sen drog vi på en bit ut ur lyftet också. när det är ca 3000m kvar känner jag hur kroppen bara krampar ihop på 4 ställen: höger axel, vänster armbåge typ, vänster ljumske och höger baksida lår. Då gick det inte att dra på längre utan jag fick gå ner på våg och samla mig lite. när det är ca 1000m kvar gör jag ett försök att bli av med holländaren men han bet sig fast och i spurten hade jag inte en chans då krampen kom tillbaka. Menmen, det slutade med en 14eplats av 19 startande så jag e nöjd, var bara 7 minuter efter Manuel Busto som vann. Det var väl kanske inte mitt bästa lopp jag körde men jag är väl ändå ganska nöjd. Ett stort tack till min hejarklack som både sjöng och skrek och hade sig i lyften, det gav mig en liten extra kick...



Under tävlingshelgen så diskuterades det även del om nya tävlingskläder till marathonlaget. Igår fick Henrik Lemel tag på vad jag tycker borde vara sveriges nya landslagsdress:

Bedöm själva...

Nu är som sagt midsommaren förbi och nu går det mot mörkare tider. Och som det är nu så är sommaren inte på topp med stormbyar och väldigt växlande väder

Om ungefär en vecka är det dags för racing SM och det ska bli kul, det känns som om formen smyger sig allt närmare
//Björn

MIA-Challange och ny kanot... igen

Igår var det tänkt att jag skulle vila lite, och bara köra ett lättare paddelpass på morgonen men så blev det såklart inte. Eller jo det blev ett lungt paddelpass på morgonen, men mycket mer vila blev det inte för vi skulle ha avslutning med MIA-projektet (Malmös Idrottsakademi) Detta blev i form av en lite tävling som innehöll, löpning, cykling och avslutningsvis paddling, men tyvärr inte i den form vi är vana vid utan canadensare. Dessutom så var det en orienteringsdel i varje gren. Alla som känner mig vet att ge mig en en kartan e som om ge en nunna en ak-4, de går inte ihop. Menmen. Vi delades iaf in i lag om två och jag hamnade med en triathlet. Och ju närmare starten vi kom desto mer började jag ångra den pizzan som jag käkade till lunch. Men ja, iväg kom vi och vi började med löpningen. Eftersom det var extremt varmt så blev det hela mycket jobbigare än vad vi väntat oss men vi tog oss runt på ett bra sätt. Efter det så var det dags för löpning, men innan vi skulle ge oss ut så skulle vi ge oss på ett "pausmoment" som bestod av att vi skulle ta oss över kanalen på en lina, eller ja två, en för fötterna och en och hålla i. Ni som sett Fångarna på fortet vet nog vad jag menar. Hur som helst så gick det som en dans. Inget bad för någon av oss. Efter det så fick vi ge oss ut på cykeln. Det gick oxå ganska bra fast vi hade lite problem med att hitta Kontroll nr 2, men efter en stunds letande så dök den också upp. Efter cyklingen så fick vi prova på bågskytte och ja de gick väl ok, de va grymt kul att prova på iaf... Sist men inte minst så var det dags för paradgrenen, paddling. Men eftersom vi båda var ganska slitna så blev det inget mördartempo. Men totalt sett så lyckades vi knipa 2aplatsen så var väl bra nöjda med det. Vann gjorde klubbkompisen Alexandra med några få minuter. men viktigt var att vi var 2 av tre lag med kanotister i på pallen:D.

Och idag så prova vi klubbens senaste kanot, inte min då alltså;) Utan vår nya K4. Det var ganska svårkört i den extremthårda vinden men tyckte ändå att vi fick till bra flyt stundtals...

Nu börjar uppladdningen inför världscupen i tyskland så det blir nog några tunga pass framöver

Marathon-nm

I helgen gick Marathon-nm av stapeln och det började med 30km i k1 på lördagen. Det gick väl helt ok, rent paddelmässigt så gick det bra, sen kladda jag lite i lyften så jag var väl inte jättenöjd men samtidigt inte missnöjd. Jag kom med i förstaklungan och gick upp och drog lite dem första 3 km men sen hamna jag på en utsida i en vändning och gjorde lite taktiska missar vilket gjorde att jag tappade klungan att tag senare. Inför första lyftet hade Oliver, som är junior, ärkerivalen Danny och en dansk kommit ikapp mig, så jag tänkte, ok då hjälper jag Oliver att dra ifrån och förhoppningsvis så hänger Danny oxå med så vi är tre svenskar mot en dansk. Men i lyftet så klantade jag till det när jag skulle sätta mig så jag fyllde båten till hälften med vatten. Så efter lyftet blev det en del våghängning och försöka få ut så mycket vatten som möjligt. jag fick nästan ut allt inann pumpen säckade ihop så jag fick tömma i varje lyft vilket gjorde att jag tappade en del. Men Oliver behövde min hjälp så han väntade in mig lite efter varje lyft och på mitt näst sista varv och hans sista så körde vi ikapp en dansk som legat i första klungan. Där fick jag dra en hel del på det varvet och Oliver kunde leka hem titeln "Bäst i Norden". Jag själv lyckades försvara förra årets femteplats och var väl ändå ganska nöjd med det. Och återigen ett stort grattis till Oliver som bara fortsätter att utvecklas. Min ärkerival Danny slutade 6a och detta betyder att jag har 3 - 0. Så nu måste han vinna resterande långlopp för att lyckas dela årets långloppscup.

På söndagen var det dags för K2 24km. Nu var det jag och Daniel Hall som skulle se vad vi kunde dra till med efter fiaskot på VM. Vi kom bra iväg i starten och lyckades komma in på en bra våg i första klungan. Efter startmomentet så gick det riktigt långsamt i klungan så det var några båtar som ikapp däribland Danny och Magnus. Efter 3km så var det ingen som ville dra i första klungan som bestod av ca 6 båtar. Då bestämde vi oss för att det skulle hända nåt så jag och daniel gick upp och körde ett halvhårt ryck och därefter fullföljde Westlen och J Holst och då tappade 2 båtar. som tur var så var det inte vi. så jag och daniel låg med i första klungan och var upp och drog hårt några gånger då vi ville hjälpa dem svenska båtarna då vi visste att danskarna var grymma spurtare. så vi var tre svenskar båtar mot en danska. Då jag och Daniel visste at vi inte skulle ha en chans i en spurt så valde vi att göra livet så surt vi kunde för danskarna. Tyvärr så hjälpte inte det jättemycket. När det var ca 9km kvar så tappa vi på klungan och fick köra sista biten själva. Men vi kom 4a iaf och det tyckte vi var en klart godkänd revansch. Eftersom vi låg med i klungan länge och var med och hjälpte till så ska vi bra nöjda.

Nästa tävling är världscupen i Tyskland där jag ska köra k1... vi får se hur det går...

Snacka om lyckad helg

Var uppe i Nyköping i helgen för att träna K2 med Daniel Hall inför marathon-nm. Första passet blev på fredag eftermiddag/kväll. Där vi bara stack ut och paddlade en mil i ganska behgligt tempo. Jag kände mig lite trött efter att ha kört upp helt själv men det blev ändå ett fint pass. På lördagen kom några från förbundet ner för att köra lite teknik med oss och kom fram till att det var bäst att göra det i k1. Så långt om länge fick jag fatt i en k1 som jag kunde låna och vi gav oss ut i det extrem blåsiga vädret. Vi lyckades iaf hitta ett ganska skyddat ställe där vi fick köra några vändor. Det var för övrigt Dag johansson, som tidigare paddlat i malmö som hjälpte oss, så de va kul... På kvällen sen blev det ett bra paddla/springa pass där vi va lite osäkra i lyften i början men fick rätsida på d oxå. På söndagen sedan blev det ett 15km långt distans/tröskelpass där vi hittade världens driv på vissa av intervallerna. Om det känns så som det gjorde där på tävlingen till helgen, då blir vi giftiga... Kvällspasset blev 8x1000m i hård tröskelfart där vi hade en tidsdifferans på ca 5 sek. helt ok alltå. Sen på måndag morgon så hann vi med ett bra gympass innan jag fick hoppa i bilen och cruisa hemåt. Det var bra väder i stort sätt hela vägen förutom precis när man kör in i skåne... då börjar det pissregna. Menmen, hem kom man iaf. På kvällen fick jag min nya kanot och jag måste säga att jag är nöjd med designen iaf;)

jaja, nu blir det att kasta sig i soffan och kolla på film...

Sådär, då var allt packat å klart inför min trip upp till nyköping där en hel del k2-träning väntar. Det hoppas att det blir ett bra "läger" och det ska bli grymt kul att träffa en del gammla kompisar som man inte har sett på tävlingarna.
Det känns som om formen är påväg uppåt, sakta men säkert. Jag har fortfarande inte riktigt hittat mitt omslag men det är på bättringsvägen. Distansfarten och ren tröskelfart fungerar också bättre och bättre. Får se vad man kan hitta på i nyköping för att få formen lite mer dit jag vill:P.
Jaja, ska bli skönt att byta miljö för ett kort tag, man börjar lära sig kanalen ganska bra nu...

Slaget om Rönne Å

Jag och Danny på väg in mot lyftet





Då var årets marathonpremiär avklarad och jag är väl ganska nöjd med mitt lopp. Det gick ganska fort i början så jag var tvungen att slita ganska hårt för att hänga med i förstaklungan de första 2km, men jag låg hela tiden och sladdade på andra- tredjevågen vilket gjorde att jag var grymt trött efter 3km så jag var tvungen att släppa.
En kort stund senare ser jag att min svurna fiende Danny Hallmén också har tappat, så jag försöker jaga ikapp honom för att sedan ha en större chans att jaga ikapp förstaklungan. Men det visade sig att Danny var så grymt trött så han orkade inte jaga så hårt så det fick bli upp till mig om vi skulle komma ikapp eller inte. Jag körde på så hårt jag bara kunde för att komma ikapp men det slet så grymt på krafterna så jag fick gå ner lite på våg då och då, och då tappade vi det lilla jag hade lyckats komma ikapp. Så in i första lyftet så går jag på ganska hårt för att komma först in, gör ett bra lyft, får några meter på Danny, springer inte fullt lika bra som Danny som i stort sett sprang ikapp de försprång som jag fick i lyftet. Ut ur lyftet får jag några meter men Danny tog ikapp de också. Så såg de ut i stort sett hela första halvan av loppet. Jag ville ikapp, Danny orkade inte riktigt hjälpa till så mycket som jag hade hoppats på men bet sig ändå fast på vågen. Efter ungefär halva loppet så inser jag att vi inte kommer ikapp så då blev vår interna fajt lite viktigare. Jag skruvade ner tempot lite när jag drog, från att nästan jaga livet ur mig till att dra normalt och låta Danny dra lite mer än vad han gjorde innan. Detta hade nog också att göra med att jag började bli grymt trött och sliten av allt jagande. Så det blir ganska normal växeldragning fram tills det sista lyftet där jag körde på ordentligt för att få en lucka och min chans att göra mig av med Danny så jag bombar på in i lyftet får ca 30-40 meter gör ett katastrofalt dåligt lyft men kommer i varje fall upp och ser att Danny inte var allt för långt efter. På vägen ner mot isättet så lyckas jag på något sett sätta paddeln i gräset så jag tappar den och då var Danny ikapp... Nu var det ca 6km kvar av loppet och jag visste att jag inte skulle ha en chans i en kort spurtstrid. Så jag gör något kortare ryck en stund efter Danny hade kommit ikapp men han bet sig fast, sen lät jag honom dra tills det var ca 3km kvar då slängde båda sina drickapåsar och nu började matchen på riktigt, ingen mer snällkörning, no more mr nice guy... När det var ca 2km kvar gör jag ett ganska långt och hårt ryck för att bli av med honom, men förgäves. Han biter sig fast och jag börjar bli mer och mer orolig för hans sylvassa spurt på slutet. Så när det är ca 700m kvar skruvar jag upp tempot igen för att ta udden av hans spurt. Jag kör ganska nära land för att göra livet lite surt för honom, han går upp för att skaffa sig en fördel i spurten. Jag svarar och kör ganska tajt mot en brygga som ligger välplacerad en bit ut och Danny går ner på vågen igen och det är ca 250m kvar, då lägger jag in dödsstöten. Han ligger kvar på vågen i ca 100m till men orkar inte riktigt hänga med hela vägen in mot mål. Det slutade med en fjärdeplats för mig som jag inte bör va helt missnöjd med, men målet i år är att hänga med i förstaklungan och de har jag inte lyckats med så det blir skärpning fram till marathon-nm om två veckor.

Efter målgång... Där va man inte jättepigg... Danny bjöd verkligen upp till kamp denna gången.

Nu blir det till att ladda batterierna till mrathon-NM. Nu till helgen ska jag upp till Nyköping å träna k2 med Daniel Hall, vilket ska bli grymt kul:D

//Björn

Marathon-premiär imorn

Då börjar årets Marathon.premiär närma sig och jag börjar känna mig lite osäker på hur mkt träningen har gett i vinter. Det har varit mkt slit med jobb och lite sömn denna veckan men förhoppninsvis har jag fått rätsida på det och kan göra det bästa av situationen imorgon. Det känns som om jag har blivit en riktig disel-motor, ganska energisnål i lite lägre jämna farter men när man stampar på gasen så händer inte för j*vla mycket, men de ska nog kunna gå ändå... Det gäller bara att vara vaksam... Förhoppningsvis kör jag så bra så jag kan få köra världscupen i tyskland. Det blir ett ganska tajt marathonschema framöver men jag brukar kunna fixa det ganska bra, jag menar, förra året så körde jag ett k4lopp i spanien bara dagar efter Dalslands Kanotmarathon som var 55 km, och på k4 loppet slutade i 5 som dessutom var en världscup. Så det bör väl gå även med detta lite tajta schema:P. Två helger efter rönne å så är det marathon nm i finspång och då ska jag och daniel hall köra K2 den andra dagen. Så jag ska ta mig upp till nyköping nästa helg för lite träning... de ska bli grymt kul, vi vill ha lite revansh sen VM-fiaskot för två år sedan där mitt ben somna så vi kunde varken styra eller springa... Dessutom så har jag en 5e plats i k1 att försvara från förra årets nm. De blir nog tufft att hålla den, men det är alltid värt att försöka...

//Björn

"Vuxen"

Jag vet att det varit dåligt med uppdateringar på sista tiden, men denna gången har jag faktiskt en bra anledning... Jag har blivit projektanställd hos en elgrossist på deras lager. Det är ett åttatimmar/dag jobb. Eftersom jag slutar kl 4 så blir det träning direkt efter, sen hem och käka, sen marsch i säng.
Därför kommer allting nu!:P
Jobbet överlag är väl helt ok, de va lite väl mkt bära och slita i början, men nu har fått börja köra truck istället så de e lajbans:P. Det är kul att få köra lite truck iom att ja precis fått kortet osv. Har inte förstört något än iaf:P

Hur gick det på säsongspremiären i Jönköping då?
Jo det gick väl inte fy skam. Visst det kanske inte blev dem bästa resultaten, men känslan var där och jag hade ganska mycket vilja i mig... jag ville verkligen att det skulle kännas bra. Det började med K1 1000m på lördagen, där jag hamnade i ett ganska svårt hit, så det blev en C-final. Det gick bättre för brossan som kom till B-final. Vissa säger att han hade tur med lottningen, vissa säger att han har klivit om mig. Jag säger ingenting, så har jag ingenting sagt... som man säger:P. Väl i C-finalen, som inte hade några helt okända namn, däribland Danny Hallmén som är min eviga konkurrent, Daniel Hemselius, och några fler. Danny som "sparade sig till 200 finalen":P, släppte iväg mig och Daniel Hemselius efter att ha tagit starten överlägset. Daniel tog kommandot och ledde fram till ca 300m. Sen började jag trycka på eftersom jag visste att jag aldrig kommer ta Daniel i en spurt. Så jag fick ungefär en båtlängds ledning. Men luckan var för lite och med 200 kvar sparkade Daniel ifrån och tog hem segern i C-finalen. På söndagen var det både 500m och 5000m, Det var väl 5000 loppet som var mest interessant för min del. Men först 500, jag hamnade i ett svårt heat, med 8 startande, det var max7 som gick vidare... så jag chansar med att dra den första tjuvstarten och hoppas på att någon ska tjuva ut sig på 2a försöket. Och så blev det, sen att det var den olympiska mästaren på k1 1000m, ja de kändes lite tufft sådär, men det känns lite orutinerat att tjuva ut sig i ett försök där man är i stprt sett säker på att gå vidare. men jaja, det blev tyvärr en c final på 500 oxå, men denna gången gjorde brossan mig sällskap, så nu var jag tvungen att visa var skåpet skulle stå... :P Jag slutade 4a i loppet och var jäklit nöjd eftersom det var det bästa 500 loppet jag kört på hela tävlingen. Och det gjorde heller inte ont att Daniel Hall från Kungälv, som jag körde marathon-VM med i k2 2006, tog hem finalen.
På 5000 var all fokus på att ta men rival Danny Hallmén. Efter att ha vunnit förra årets interna långloppscup, och efter att ha lovat att han skulle krossa mig på varje långlopp under 2008. så kan man säga att ta danny, var primary target. Starten går och jag som ligger på ytterbana går ut ganska hårt för att inte hlka efter redan från början. Efter 150 meter ser jag att det inte går så fort i mitten, där alla dem bästa brukar ligga. Så jag går lungt och sansat ner på Sivens våg för att inte ta några onödiga fajter eller på något sätt reta upp veternanen(:P) som dessutom är min förbundskapten i marathon, så det var lika bra att köra på säkerhet. in i första sväng kommer sedan ett ryck av Markus Oscarsson och i stort sett alla flyger av vågen som om vi hade fallskärmar. Det blir lite krasher i första sväng, men jag som låg på utsidan klarade mig utan problem. Efter svängen kommer Anders Gustafsson upp bredvid vår klunga som består av bara marathonkanotister, dvs, siven, jag Björn G och Jacke holst. Efter att ha legat bredvid vår klunga ett litet tag säger AG: Ni som ska upp i förstaklungan hänger med här. Och sedan blåser han iväg i världens fart. Tyvärr så kunde ingen hänga med men vår klunga splittrades och jag hamnade på efterkälken. Men jag gör allt för att jaga ikapp och ser mig om och ser att danyy ligger på våg på Mikael Westlen och jag var då säker på att båda skulle komma ikapp mig. Men när jag senare vänder mig om ser jag att det är bara micke som har kommit ikapp. så då hjälps vi åt för att hålla resternade bakom oss. Han drog väl den större delen och därför släppte jag spurten till honom oxå. Väl i mål e Danny förbannad för att dels så tyckte han att jacke tryckt bort honom från vågen och att micke inte försökte rycka av mig som han gjorde med honom. Men det viktiga var att jag krossade hans utlovade grand-slam rerdan i första loppet. VIKTIGT!:D

Ojojoj, de här blev långt d... hoppas ni orka läsa allt;)

Packat å klart

Sådärja, då var allt packat å klart inför helgens tävlingar ska bara till klubben och lasta på kanoterna. Nu börjar tävlingsinstingten verkligen göra sig påmind, var ute och cruisade lite idag och jag kännde mig spännd men jäklit taggad... Det ska bli kul och se vad denna vinterträningen har gett för resultat. Eftersom vi paddlade extremt mycket fram till nyår (närmare 100 mil från marathon-VM) Och sen ett träningsläger i Florida som känndes grymt bra och sen diverse skidläger... jaja. Enough said, let's boogie!!

gloves are of

Paddelhandskarna har varit av ett bra tag nu och det känns riktigt skönt att kunna paddla i bara ett underställ utan att på något sätt frysa röven av sig. Nu börjar tävlingssässongen närma sig med stormsteg. För vissa var det premiär redan i helgen i Bagsvärd i Danmark, men jag och brossan valde att bara åka ner och spana in konkurrenterna. Det verkar som om det har gått ganska bra för en hel del av dem i vinter, ingen nämnd, ingen glömd... Det var iaf jäkligt kul att träffa alla kanotister som man knappt sett på ett halvår. Vår premiär kommer först nästa helg i jönköping. Lite orolig e man allt, eftersom jag inte har kunnat ta riktig syra än på hela vintern, men får hoppas på att grundkapaciteten räcker... . I Jönköping ska jag köra alla distanser förutom 200. Eftersom jag inte direkt e den här fart-fantomen så känns det som om jag kan skippa det utan att ligga sömnlös...

//Björn

slitig vecka

Denna veckan var jag på truckutbildning från måndag till fredag. Detta resulterade i att jag nu har truckkort A och B. Detta gjorde att det bara blev ett pass om dagen i veckan men på helgen försökte vi jaga ikapp lite missade kilometer. Så på lördagen blev det ett långpass som slutade efter 27km. Och jag kände mig ändå förvåningsvärt pigg efteråt så de e ju ett gott tecken inför säsongen. På eftermiddagen blev det ett halvtaskigt gympass pga av att jag hade lite blåsor och sår i händerna vilket resulterde i att jag knappt kunde greppa någonting, därför kunde jag inte köra några dragövningar så istället blev det lite mage och lite smidighetsövningar. Efter det så begav vi oss ut till Mormor å Morfar där som alltid stämningen var på topp och fullt ös från början till slut. Så de va först på vägen hem som man kände hur grymt trött man var... Idag blev det ett hårt tröskel pass, 10x6min i relativt hårt tempo på förmiddagen och sedan ett lite lugnare distanspass på kvällen. Förhoppningsvis så läker såren i händerna tills imorgon då de e besättningsträning...
//Björn

Saablar va det har hänt mycket

Ojoj, de va ett tag sen jag uppdatera nu, och det har hänt en hel del... Jag har åkt på en släng magsjuka som inte ville ge mig så snabbt som jag hoppades på, men nu e d bra igen... jag har beställt en ny båt, en Zedtech Atila P2 som bör komma innan Rönne å som går den 17/5. Efter mycket velande i mitt val av färger så blev det... nä förresten ni får själva se den när den kommer:P Igår Så körde hela familjen upp till Osby. Detta för att vi hade hittat en bil som vi var jäkligt interreserade av att köpa. Och så blev det, en SAAB 93 (bilder kommer senare). Så nu har tre bilar... så om ni känner någon, eller ni själva vill ha en bil som går som en klocka, hör av er...:P
Nu känns det som om våren är här för att stann, det är stabilt över 8C på dagarna och solen skiner för det mesta...

De va allt för nu... Och ja just d... om ni eller du vill köpa en marathonkanot Nelo Vanquish i kolfiber, så kan ni oxå höra av er till bjorn@paddelkraft.se

Lyckad helg, hittills

DLK rockar loss

Helgen började i fredagskväll, när jag brorsan å siven gick för att se De Lyckliga Kompisarna live på KB. Trots att dem börjar bli lite till åren kommna, dvs 40 (vet inte om alla håller med om de e gammalt men....) så rockar dem änåd loss jäkligt bra. Där va grym stämning och fullt ös från början till slut. Sedan fick man ge sig hemmåt för att få lite sömn då vi på lördagen skulle på Motormässan här i Malmö. Där va några grymt coola bilar, men med två deltidsjobb fick man bara se, inte köpa:P.

Den nya Alpha Romeon som var mässans höjdpunkt, så var det tänkt iaf...

Framåt eftermiddagen hörde jocke av sig och undrade om vi skulle löpa eller gymma. Vi kom fram till att ett gympass skulle sitta fint. Jag kände mig inte jättetaggad, men lyckades ändå ta mig igenom passet med lite heder i behåll. Jag har ju fortfarande en LÅNG väg kvar till jockes standard, som tur e så är det inte body building vi håller på med:P I förmiddags så kände jag att ett distanspass skulle kännas fint, men istället blev det 10x 2min rent mosande med siven å mange. Jag planerade att vinna den första å sen kanske ha en möjlighet att vinna den andra å sen skulle d bli riktigt jobbigt... Men jag lyckades ta de första 4 med en viss möda...sen blev jag lite väl stum så jag fick ta en lite lugnare på våg innan jag öste på igen, det slutade med att jag vann 7st och siven vann resterande. Efter det gick jag å mange å käka kebab och vi fick t.om. tvingat ner Oliver som kom hem från Portugal igår. Sen blev det ett varv på stan å sen hem. Ikväll lutar det åt ett distanspass iaf.

Imorgon har MFF hemmamatch mot IFK Göteborg så då ska ja, brorsan, jocke å Oliver dit och hålla låda!

//Björn

väntar på våren

Ok, det är snart April, man går och hoppas på lite varmare väder, men nääädå, då ska de återigen börja snöa å skit... Och saken blir inte bättre av att i stort sätt alla konkurrenter är på varmare breddgrader på läger. Dem har ungefär 25C och själv går man här hemma i 2C och snöstorm, man har ju fått ångest fär mindre. :S Till råga på detta så har jag dragits med en förkylning under påsken så jag har inte kunnat träna som jag vill.. Men nu känns det bättre så jag får ta tag i träningen denna veckan. Det kanske blir lite lugnare idag, så man inte får ett bakslag och blir sjuk igen...

jaja, nu måste jag iväg å jobba
//Björn

"vi hade iaf OTUR med vädret"

Sitter här och har ingenting att göra förutom att grubbla på det oerhört skumma väder vi har nu. Från ungefär 6C i morse och sol till 1+grad och snöstorm bara på några väldigt få timmar(!?) Jaja, de e väl bara till att vänja sig.... Det känns som en ganska stor skillnad om man jämnför med igår då det var strålande sol och i stort sätt vindstilla. Hade tänkt att paddla idag men får nog tänka om... kan nog komma på något roligt...
//Björn

Mästargala

Då var årets gala för fjolårets mästare avklarad. Det är för dem som tagit SM, EM, VM eller OS guld. Om jag ska vara ärlig så var det roligare förra året när komikern Jan Bylund var där, men tyvärr kom han inte i år. Nu var det istället någon från P3 som inte var fullt lika rolig... Menmen man ska ju inte klaga när det är Malmö stad som bjuder:P
Denna veckan har det varit ganska mycket jobb, så de blir lite pengar som rullar in iaf. Det blev lite mer än halvtid. Det har varit en tung träningsvecka så jag tar nog det aningen lugnare nästa vecka, men de kommer säkert gå bra ändå.
//Björn

Död?

I morse kände jag mig lite tung och på vägen till träningen så började jag hoppas på något lite lugnare pass. Så blev det såklart inte. Det blev 2xvarvet á 4,5 km... på tid... individuell start. Vi skulle köra så fort det gick, men ändå så jämnt på båda varven som möjligt. Jag kände att min dagsform inte var på topp men jag försökte ändå gå ut ganska hårt för att se hur länge det kunde hålla. Det visade sig vara en ganska bra taktik. På ca 900m så hade jag tagit in 15 sek på brorsan som startade en minut före mig. Då bestämde jag mig för att försöka hålla de tempot iaf 1000m till. Detta resulterade i att jag blev lite stum när jag vände runt i motvinden, men lyckades ändå behålla ett ganska bra tryck. Väl i mål visade sig att jag gick bättre än vad jag trodde jag skulle göra. Tiden blev 19min 20sek (endast 25 sek ifrån mitt pers, vilket var bra med tanke på hur mycket kläder man har på sig och att jag inte riktigt var i toppslag), två sekunder snabbare än siven... VIKTIGT!!!:P Men lagom till vi skulle starta de andra varvet började jag känna mig lite orolig i magen och hade fortfrande lite syra kvar... men vafan tänkte jag och gav mig ut på de andra varvet. Jag försökte vara lika aggressiv som på det första men lyckades inte riktigt. Ungefär halvvägs så kände jag att maten var på väg upp och att jag inte hade samma flyt. Där skruvade jag ner tempot en aning. Efter att magen hade lugnat sig tog jag upp jakten på brorsan som pangade på riktigt bra. När det var ca 450 m kvar var jag ikapp och började då spurta. Tyvärr blev tiden 23 sek sämre än på första varvet. men jag var ändå ganska nöjd.

När jag kom hem och ätit så skulle jag bara ta pulsen, bara för skoj skull. Det visade sig at jag var nere på 40 slag/minut. "Det kan inte stämma" tänkte jag och räknade en gång till. 42 slag/minut."näfan de kan inte stämma." så ja räkna en sista gång, 41 slag/minut... Så så e d... nu drar jag snart ner till klubben igen för att paddla en sväng, överraskande nog, och sen gymma lite efter d...

Skidläger nr 2 avklarat

Magnus efter 3km stigning

I morse kom jag hem från Norge där jag spenderade ca 5 dagars skidläger. Det gick väldigt bra överlag och vår orolighet om att där inte fanns snö var som bortblåst redan första dagen. Det fanns gott om snö och det var grymt bra preppade spår. Spåret i sig var jäkligt tufft, först ca 3 km ganska brant uppför, sedan 2 km lite blandat upp/ner, men mest uppför och sen fick man vända och köra hem igen... Detta resulterade i att pumpen fick jobba som bara den de första dagarna innan man kom in i skidåkningen igen... De sista dagarna var jag ganska sliten men lyckades ändå ha ett ganska bra tryck i skidåkningen.

Bussresan hem var ganska tung den oxå eftersom jag två rader bakom mig hade en gammal man (för att inte kalla honom gubbe) bakom mig som snarkade så det lät som ett helt sågverk. Men det fanns personer som hade det värre... brorsan tex. som satt en rad bakom mig och därför fick hans snarkningar rakt i nackhåren. Menmen, hem kom vi iaf och kl 06:30 öppnade vi dören till huset. 09:45 stängde vi den för att ge oss iväg till träningen. Jag var lite seg men det hade ju sina orsaker... det blev iaf ca 14km paddling i ett relativt lugnt tempo. Det ser ut som det blir en del jobb nästa vecka, förhoppningsvis hinner jag med en del träning oxå:P

//Björn

Skidläger

På måndag åker jag och brorsan till Norge för ett ganska kort men förhoppningsvis givande skidläger. Om vi har tur så finns där någon form av snö att åka på men vi är inte säkra så det blir lite av en chansning...
Nu så börjar det bli lite varmare här men eftersom det blåser som satan så gör det inte så jättestor skillnad. Men det har blivit en hel del paddling iaf så idag blev det första passet på Paddelmaskin på hela vintersäsongen. Det fungerade bra men det är fortfarande långt ifrån lika skönt som att paddla på riktigt...

Igår så var vi hemma hos familjen Siverbrant för lite fika och hälsa på lille Storm innan träningen. Siven hade "bakat" muffins som han hade lagt i en formar från ICA Maxi och i en påse, även den från ICA Maxi:P Goda vad dem iaf...
//Björn

Där vinden tar i:P

"Där värmen tar vid" heter det egentligen, den gammla "slagdängan" från DLK som för övrigt spelar i malmö den 28 mars. Men jag modifiera texten lite eftersom den inte riktigt passa in i verkligheten för tillfället. För det blåste rejält igår när jag delade ut tidningar och höll på hela natten. Vinden avtog lite lagom till vi skulle ge oss ut och paddla men det betyder inte att det blåste lite för det. Det blev ett ganska lugnt pass då det var svårt att hålla ett bra jämnt tempo i den hårda vinden. Men var iaf ute en bra bit över en timme. Det var en ganska liten skara som var ute och eftersom Siven stannade hemme (då han blev pappa igår, vilket jag tycker är en ganska klen ursäkt:P) så blev det inget jättehårt tempo heller. Men vi som var ute gjorde ett ganska tappert försökt till ett bra pass. Snart bär det av till gymmet för att sedan gå och se den nya Hipp-Hipp filmen med Mårgan Påhlsson (Anders Jansson) och Robert Flygt (Johan Wester). Johan Wester som vann finalen på På spåret igår. Därmed är det bevisat: skåningar är dem mest allmänbildade i Sverige:P.

"On that bomb shell it´s time to end, goodnight!" Så låter avslutningsfrasen i motor-programmet Top Gear och passade bra in här:P, bara det att det inte är natt men... ja man kan ju inte få det att stämma alla gånger
//Björn

How to start a conversation (Break the ice) :P

Uppe och kör på en ca 550:ing(?), det blev 10 sådanna
På vägen hem efter passet... Det blev lite isbrytning, närmare bestämmt 200m, vilket tog ca 20 min....

I lördas var det så kallt så för första gången 2008 fick vi bryta lite is för att ta oss in till klubben.

Men det blev inte långvarigt, för på sönd så var det ca 4C varmt och blåsigt som bara den. Så all is hade försvunnit lika snabbt som den kom.

Och idag så var vädret minst sagt överraskande, med ca 8C varmt och nästan ingen vind alls. Det var grymt skönt att kunna paddla hemma utan att behöva ta på sig allt för mycket kläder. Överlag så har träningen fungerat bra sen jag kom hem från Florida. Det var idag på eftermiddagen som jag var lite trött efter att ha gymmat på morgonen, men kändes ändå helt ok...

Imorgon väntar de traditionella 6x2000m. Förhoppningsvis får vi lika fint väder då...

//Björn

Hemma igen

Jag och Mange väntar på att få åka hem. Tur att en håller humöret uppe iaf...:P

Sådär, då har jag äntligen kommit hem. Resan hem var ganska tung, framförallt den förstaflygningen som varade 6 timmar, helt utan sömn. Detta pga av en ungen som skrek hysteriskt och när dem väl fått tysst på ungen så börjar gubben framför mig hosta som om han hade svalt en hel peruk eller nåt i den stilen... Det andra flyget var lite mer behaglit där jag sov 2h 45min av 3 h så de va skönt. På flygplatsen kom mamma och en strålande glad morfar och hämtade oss. Väl hemma hade momor fixat käk, som vi inte hde ätit i usa iaf...

Nu när jag kommit hem och hunnit träna lite så känns det som om träningen gett ganska bra resultat. i tisdags blev det 6x2000m som vanligt och det kändes grymt bra, det var bra tempo på i stort sätt alla. På onsd morgon blev det gym, lite segt men körde ändå igenom passet bra, sen 3 varv non-stop på kvällen, där jag och steffen växeldrog, men det bästa med de passet var att jag lyckades vinna spurten:P. VIKTIGT! Och igår var vi en liten men tapper skara som körde torsdgasträning.

Idag så blir det jobb på posten til 21:00, inte vad man drömmer om en fredagkväll, men de ger pengar iaf...

//Börn

stuck in the states

Nu skulle jag egentligen gått ombord på plandet på väg hem, men på grund av snöstorm i rejkavik kunde dem inte flyga hit maskinen igår/inatt. Detta resultera i att vi fick stanna här en dag till. Vissa kanske skulle säga att vi har tur, men när man väl ställt in sig på at åka hem, då vill man åka hem. Vi lyckades iaf lösa så vi kunde hyra bilen en dag till så vi slapp sitta på flyplatsen... När jag kommer hem så blir det iaf någon dags vila innan det är dags att ge sig ut och harva i kanalen igen.

Förhoppningsvis får vi åka hem imorgon...
//Björn

Vilodag på wet n´ wild

I förrgår, när vi hade vilodag, så åkte vi till wet n´wild som är ett nöjesfält fullt med vattenrutchkanor, den ena värre än den andra... Det blev en hel del åkande så det tog på krafterna. Så vid lunchtid drog vi till en kinakrog där dem hade en ganska vass lunch-buffé som vi tog oss igenom. Efter maten gick vi till en bilfirma som hyrde ut "exotiska bilar" Och vilka bilar.. Där stod 2 ferrari, en lamborghini (tveksam på stavningen), en bently, två corrvet och en "Elenoer" Ni som sett Gone in 60 seconds vet vilken bil jag pratar om... Ni som inte sett den, kan jag säga att det är en Mustang Shellby gt 500:

Och eftersom det står Rent Me i rutan så blev man ju lite sugen på att hyra, men som alltid annars så är det plånboken som säger ifrån:P

Nu börjar lägret lida på mot sitt slut och sammanfattningsivs kan jag säga att det har varit det bästa lägret jag någonsin varit på. Att ligga och köra vinterträningen i sommarväder, de e nog det skönaste jag någonsin gjort, rent träningsmässigt. Och delfinerna var lite extra krydda i vardagen... kommer sakna dem :P.

//Björn

Vila igår, ändå trött

Sunrise


Igår hade vi vilodag, då drog vi stranden för att samla lite soltimmar, och vilka soltimmar... det var ungefär 27C varmt och väldigt få moln på himmlen. Så nu är man röd som en kräfta, men som tur är så är man inte värst... Micke är kanonröd... ser grymt smärtsamt ut... Men han tycker att det är normalt så han tycker inte det är så smärtsamt. Menmen, idag så drog vi igång med träningen och det började med ett långpass på 5x25 minuter, på denna tiden kom vi ungefär 27 km och smart som man är så kör man ytterliggare 3km, bara för att komma upp i 30km. Och tro inte att det gick långsamt för det, det blev lite krigande och avslutningsvis en spurt in till bryggan... har ingen aning varför. Efter det drog vi direkt till gymmet för att lyfta lite skrot, då märkte man att man inte bara var trött i kroppen, utan även i huvet. Jag råkade lägga på 10 kg för mycket på bänken och tyckte efteråt att jag var grymt seg... men det hade ju inte bara en förklaring...:P





Efter gymmet fick vi ge järnet hem för att hinna käka och sedan kasta sig handlöst i sängen och vila lite. Vi kom fram till att det var lika bra att skjuta upp passet en halvtimme så vi kunde vila ordentligt. På eftermiddagen väntade 45 minter tröskel och det gick överlag ganska bra, förutom att man fick syra på uppvärmningen, men sen kom man igen...


Så nu sitter jag här och gör allt vad jag kan för att hålla huvudet upprätt...


Hörde att vädret skulle va riktigt dåligt där hemma nu så jag kan ju inte påstå att jag har hemlängtan, men... ja, det kanske hade vart lite skönt att få komma hem och visa vad man lärt sig ;).
//Björn

Ojojoj, de va ett tag sen jag uppdatera nu... Under denna tid har vi hunnit med en vilodag där vi tänkte sticka till ett vattenland. Efter en ganska dryg bilresa kom fram, men väl där fick vi se att det var stängt eftersom det "bara" var 18c. Då bestämde vi oss för att käka och det blev en kina-buffé. Efter två överfulla tallrikar upptäckte jag att det fanns efterrätts buffé... Det blev inte mycket efterätt men fick i mig lite grann iaf:P. Därefter gick vi lite i affärer. Efter det drog vi till Ron Jons surfshop. Med ganska höga förväntningar tog vi oss in i affären och det visade sig att den uppfyllde varenda en... Det var ungefär lika stort som Stadium hemma i Sverige... fast med två våningar... Detta resulterade såklart i att pengarna sprang iväg lite... men det var det värt. Jag menar... var kan man hitta en Billabong eller Quicksilver tröja för under 140 kr hemma?!
Efter detta avslutade vi kvällen med att fira 25års jubileum på Hooters. Kort och gott en sävligt bra dag...

Nu har vi börjat bomba på ordentligt på passen. Det har blivt många korta pass med grymt hårt tempo. Igår 4x6min på förmiddagen, det blåste mycket och alla som känner mig vet att jag är totalt värdelös på att paddla i motvind, så den första halvan blev riktigt tung. Men efter halva passet vände vi och då fick vi vinden i ryggen... Då vände oxå trenden för oss lättare kanotister. Jakob som hade lekt hem alla i motvinden fick plötsligt lite utmaningar. Den första i medvinden lyckades micke trycka sig förbi dem allra sista sekunderna. På den sista öppnade David stenhårt och fick en liten lucka, men jag och Jacke bet oss fast. Efter ungefär 3min panga han rakt in i väggen med huvut före så det var upp till mig å jacke, och eftersom jacke såg grymt trött ut så blev det upp till mig att hålla avståndet bak till dem jagande. Detta gick väldigt bra, jag fick ett grymt flyt och lyckades dra hela intervallen slut.

Nu väntar maten...
//Björn

Väderomslag

Innan passet: Spöregn

Efter passet: Strålande sol

När jag vaknade idag och hörde hur det spöregnade så ville jag inget annat än att ligga kvar och sova en timme till. Men det var tur att jag tog mig upp för det skulle bli ett väderomslag hette duga...

När man väl tryckt i sig frukosten och bytt om till träningskläderna så kände man hur förbannat seg man var och absolut inte ville paddla. Men lik förbannat gav man sig ut. 5(6+5+4) stod på agendan. Wesslan och Jacke skulle köra K2 så det var bara att försöka hänga på. Det gick bra, dem körde inte på allt för hårt så jag hade en ganska bra resa på vågen.

Igår så körde vi 10-1-9-2-8-3-7-4-6-5 och det gick bra, jag var den sista som släppte på K2an, så det vra skönt att knäcka sprintgrabbaran;)

jaja nu e d käk

//Björn

Vilodag

Warming up!!

Idag var den första fulla vilodagen, eftersom vädret var sådär så blev det lite shopping och kolla lite i affärer osv. De va ganska skönt, det har varit grymt bra och hård träning. Igår fick vi eskort av lekfulla delfiner in i kanalen där vi paddla. Det var grymt coolt, det var flera st som var mindre än en meter ifrån mig, så steg pulsen lite...:P

Ikväll anländer de andra så imorgon blir vi ett stort gäng på på vattnet, ska bli kul...

Det va en liten snabb uppdatering på vad som händer. Förhoppningsvis vänder vädret och solen börjar titta fram mer konstant... menmen...

//Björn

2 dagar, trött som fan

"Dolphins in a swing" hör till vardagen:P

Idag drog vi igång med träningen ordentligt. Det började med 6x10 70/20 på morgonen vilket var grymt jobbigt, framför allt pga blåsten. Efter denna uttömning blev det en trip till gymmet där vi lastade på tungt. Sen lite halvt mörbultad, rörde vi ihop lite käk för att sedna gå å vila upp sig inför nästa pass. Där stod 10,9,8,7,6,5,5,4,3,2,1 på agendan. Micke och Jacke körde K2, Jag Mange och Mackan körde K1, så detta skulle gå undan... Det flöt på bra dem första intervallerna, men ju längre passet gick, destu mer vatten fick jag i båten, mest på grund av ganska mycket våghängning, vilket kanske är förståligt... Men jag lyckades bita mig fast på Mackans våg på i stort sett hela passet, fick släppa med 25 sekunder kvar på sista minuten, men jag är ändå grymt nöjd. Hänga på Sveriges bästa marathonK2a och regerande olympia-mästaren är inget man gör varje dag....

jaja, nu väntar käket...
//Björn

På plats!!

På bilden ser ni vår oerhört stora japanska bil...

Då var första passet och den första lungchen avklarad i Florida. Jag väljer att skriva om det viktigaste. Det började med att vi skulle koka ris och... nä... jag tar paddlingen istället. Det är ungefär 20C och enligt dem som vart här ett tag så är det dåligt väder... Det första passet så hände det en hel del, vi såg en del fåglar som liknade pelikaner, Wesslan trilla i coh vi paddlade me delfiner. Det sistnämnda var nog det coolaste jag gjort i en kanot, tätt följt av Pontevedra. Första gången dem dök upp var det bara jag som såg dem och ingen annan trodde mig, men efter att dem dykt upp några gånger till så var det fler som trodde på mig:P

En stund senare träffade vi på Mackan så vi körde avpaddling in med honom. Ikväll blir det 10x7min paddling

//Björn

Florida

Idag körde jag det sista träningspasset på hemmaplan för de närmsta 3½ veckorna. Det blev ett relativt bra gym-pass, dem som känner mig vet att jag inte trivs jättebra i gymmet men: "alla löser uppgiften efter sin bästa förmåga" Det blev tung styrketräning på stora övningar, så som: bänk, chins, dips, bänkdrag och enarmsdrag.
Det känns lite overkligt att åka till Florida imorgon men det ska bli grymt skönt att komma till lite varmare breddgrader. Flyget lyfter 13:20 från Kastrup till Rejkavik, där vi ansluter till Wesslan (Mikael Westlén) och Jakob Holst. Därifrån går flyget till Orlando. Senare under veckan så kommer det ytterliggare några svenskar, så om jag inte räknat fel så blir vi ca 11 svenskar...

Ska försöka sköta mina uppdateringar medans jag är borta.
//Björn

Paddling!!!

Då var årets första paddelpass avklarat, och jag kan säga att det kändes lite ovant, visserligen hade jag lite fel vinkel på paddeln, men jag är inte den som skylller ifrån mig på matrialet...:P. Överlag så funka det ganska bra. Nu när Steffen är här så blir det ett hejdundrans krigande mellan "veteranderna" Siverbrant och Burkhardt som båda påstår att dem "lagt av" men lik förbannat viker dem inte ner sig... Idag stog 6x 2000m på agendan och jag gick ut hårt med stort självförtroende och drog dem försa 1000m. Men detta självförtroende skulle snart slås i bitar... först gick Steffen upp och drog och då var Siven inte sen att svara så jag hamna först på en ganska sjysst dubbelvåg, men efter en stund så vek siven ner sig och då tänkte jag " skönt, nu sjunker säkert tempot..." men nej, steffen malde på och jag fick bita i för att hänga med... Och denna krigsföring fortsatte i ytterliggare fyra intervaller. Vi kom fram till att vi skulle ta det lite lugnare den sista intervallen, men steffen ville annat och körde på, iofs inte lika hårt som dem andra men ändå... jag fick avbryta den sista intervallen pga. magkramp och att maten var långt upp i halsen... alltså ett ganska bra träningspass...

morgondagens tips... gå in på Danny Hallméns hemsida och uppdatera er inom kanotsporten... www.hallmen.se/danny

//Björn

Skidor!!!

Jag har årecis kommit hem från ett skidläger i orsa. Jag var lite ringrostig i början men efter två pass så började kännas bra. Det blev även lite skejt dem sista dagarna. Vädret var perfekt, kanske lite blåsigt någon dag om man ska va grining. På tal om skidor...

Charlotte Kalla... ojojoj. Som 20 åring går hon in i tour de ski för första gången och totalt dominerar. Hon går helt orädd in i varje lopp och visar ingen respekt över huvud taget. Hon kör ifrån storstjärnor som Marit Björgeln och Virpi Kuytinen (ingen aning om hur det stavas...) Hon grillar Björgeln så hårt att hon blir sjuk och tvingas bryta tävlingen. Hon vinner helt otippat den andra sprinten och jag är övertygad om att hon hade kommit iaf top-tre om staven hade gått sönder på den första. Och på avslutningssträckan har hon ca 40 sekunder fram til Virpi, när lopppet börjar, innan stigningen har hon tappat ytterliggare 14sek. Då börjar kommentatorerna ge upp hoppet och säga saker som "Kalla har inte haft en dålig dag på hela touren och detta blir nog just en sån dag..." och "hon har nog fel struktur på skidorna" osv... Men när stigningen börja visade Kalla ingen nåd utan bara rusade ikapp Virpi, låg bakom en stund, men med lite mindre än en km kvar så sticker hon och Gunde bli helt i extas. Sammanfattingsvis så fanns det ingenting som kunde stoppa Kalla, inte några söndriga stavar, inga fall i den näst sista etappen, inte ens rutinerade skidåkare som gjort detta innan, kunde stoppa den stenhårda, 20-åriga Charlotte Kalla.

Om ungefär en vecka beger jag mig till Florida och just nu hittar jag inga ord som beskriver hur skönt de ska bli...

//Björn