Då var man hemma från Spanien där vi (Jag, Magnus, Danny Hallmén och Jonas Persson) körde världens största K4-lopp.
Resan dit var lite tröttsam eftersom det var mycket förseningar och när man kört 55km dagen innan är tålamodet inte allt för stort. Menmen till slut kom vi fram, kla var då ungefär 20:00 och maten sarverades 20:30 så det var precis lagom. Efter att ha anslutit till de andra svenskarna så käka vi och drog ut på stan en liten runda. Efter det fick man gå och lägga sig ganska omgående eftersom vi skulle mäcka till båten och försöka hinna med att träna lite nästa morgon.
Så blev det såklart inte utan vi fick nöja oss med att bara mäcka större delen av dan. Det blev bara ett superkort pass den dan men det kändes ganska bra eftersom jag fortfarande var sliten sen lördan...
Nästa dag (Tisdag) så trodde vi att båten var klar men så blev det inte, eftersom Jonas sits hade trillat ur och vi fick ta en ny båt. Men det gick ganska snabbt att flytta över pumparna och handtagen osv, så vi prövade att köra lite lyft osv.
Onsdag, loppdag. Med en del otur i stort sätt varje dag så tänkte vi att nu måste det snart vända. Men när vi skulle göra det sista inför loppet, typ tejpa fast pumpar osv. så börjar de ösregna så tejpen fäster inte. Så efter några svordomar från señor Hallmén så börja regnet lätta och tejpen satt till slut som den skulle. 12:00 var det dags för start, som gick i en båthamn där fritidsbåtar låg förankrade mitt i vägen så starten blev ännu mer intressant än vad vi räknat med. Starten som blev mer än flygande start än en vanlig gick inte sådär jättebra för vår del... Vi hamnade i stort sätt sist och jag (som satt fram) hade klara problem med att undvika allt från K4or till de här förbannade fritidsbåtarna som låg i vägen. Efter ca:750m paddlade var det dags för lyft och vi kom in bland dem sista båtarna, men efter ett perfekt lyft så kommer vi ut som trea och det kändes som om vi kunde åstakomma nåt stort här... En bit in i loppet ser vi att den spanska båten som var i vinsttippad håller på att sjunka. vilket gör att vi hamnar på en andraplats, bara sådär...
Efter en stund så kommer Spaniens andrabåt ikapp oss. Precis när de ligger jämnsides så hör vi bara ett enormt KRAS! från deras båt och vi deras för sticka upp åt en hållet och aktern pekar upp åt andra hållet och i mitten sitter fyra förvånade spanjakas som ropar på hjälp till en av följebåtarna. En stund senare kommer Spaniens tredjebåt och vill jaga ikapp argentinarna (som ledde), vi hade inte en chans att hänga med den K4an så vi fick fortsätta nöta på.
En stund senare kommer Spaniens första båt (dem som sjönk i början) och kör förbi oss som en jävla EPO-express. vi försökte hänga med men det var lönlöst. In i andra lyftet ligger vi fyra och Ungern börjar ta ikapp. Efter att ha sladdat ner för en betongramp ner mot vattnet så blir det lite strul med att få på kappelen osv. så kommer vi iväg och försöker hålla Ungrarna bakom oss. Men när det är ca: 2.5km kvar av loppet kommer dem ikapp. När det återstår ca:1 km kvar av loppet så spurtar dem om oss. Så vi slutar femma, vilket jag tror ingen hade vågat hoppats på. Att komma femma i världen största K4lopp och förlora en spurt mot Ungern är det ingen skam i, så vi är helnöjda, visst det hade vatt jäkligt coolt med en medalj... men man kan ju inte få allt.
Detta fira vi såklart på kvällen och det blev rätt ent så flygresan hem var även den lite seg...
Nu väntar K2 SM i Marathon om några veckor.. sen är säsongen i stort sätt slut... Jag för säga att jag är jäkligt nöjd med min första säsong som senior. Får se vad man kan göra nästa år...
Det var allt ganska kort sammanfattat vad som hänt de senaste dagarna
Ha d
//Björn
Resan dit var lite tröttsam eftersom det var mycket förseningar och när man kört 55km dagen innan är tålamodet inte allt för stort. Menmen till slut kom vi fram, kla var då ungefär 20:00 och maten sarverades 20:30 så det var precis lagom. Efter att ha anslutit till de andra svenskarna så käka vi och drog ut på stan en liten runda. Efter det fick man gå och lägga sig ganska omgående eftersom vi skulle mäcka till båten och försöka hinna med att träna lite nästa morgon.
Så blev det såklart inte utan vi fick nöja oss med att bara mäcka större delen av dan. Det blev bara ett superkort pass den dan men det kändes ganska bra eftersom jag fortfarande var sliten sen lördan...
Nästa dag (Tisdag) så trodde vi att båten var klar men så blev det inte, eftersom Jonas sits hade trillat ur och vi fick ta en ny båt. Men det gick ganska snabbt att flytta över pumparna och handtagen osv, så vi prövade att köra lite lyft osv.
Onsdag, loppdag. Med en del otur i stort sätt varje dag så tänkte vi att nu måste det snart vända. Men när vi skulle göra det sista inför loppet, typ tejpa fast pumpar osv. så börjar de ösregna så tejpen fäster inte. Så efter några svordomar från señor Hallmén så börja regnet lätta och tejpen satt till slut som den skulle. 12:00 var det dags för start, som gick i en båthamn där fritidsbåtar låg förankrade mitt i vägen så starten blev ännu mer intressant än vad vi räknat med. Starten som blev mer än flygande start än en vanlig gick inte sådär jättebra för vår del... Vi hamnade i stort sätt sist och jag (som satt fram) hade klara problem med att undvika allt från K4or till de här förbannade fritidsbåtarna som låg i vägen. Efter ca:750m paddlade var det dags för lyft och vi kom in bland dem sista båtarna, men efter ett perfekt lyft så kommer vi ut som trea och det kändes som om vi kunde åstakomma nåt stort här... En bit in i loppet ser vi att den spanska båten som var i vinsttippad håller på att sjunka. vilket gör att vi hamnar på en andraplats, bara sådär...
Efter en stund så kommer Spaniens andrabåt ikapp oss. Precis när de ligger jämnsides så hör vi bara ett enormt KRAS! från deras båt och vi deras för sticka upp åt en hållet och aktern pekar upp åt andra hållet och i mitten sitter fyra förvånade spanjakas som ropar på hjälp till en av följebåtarna. En stund senare kommer Spaniens tredjebåt och vill jaga ikapp argentinarna (som ledde), vi hade inte en chans att hänga med den K4an så vi fick fortsätta nöta på.
En stund senare kommer Spaniens första båt (dem som sjönk i början) och kör förbi oss som en jävla EPO-express. vi försökte hänga med men det var lönlöst. In i andra lyftet ligger vi fyra och Ungern börjar ta ikapp. Efter att ha sladdat ner för en betongramp ner mot vattnet så blir det lite strul med att få på kappelen osv. så kommer vi iväg och försöker hålla Ungrarna bakom oss. Men när det är ca: 2.5km kvar av loppet kommer dem ikapp. När det återstår ca:1 km kvar av loppet så spurtar dem om oss. Så vi slutar femma, vilket jag tror ingen hade vågat hoppats på. Att komma femma i världen största K4lopp och förlora en spurt mot Ungern är det ingen skam i, så vi är helnöjda, visst det hade vatt jäkligt coolt med en medalj... men man kan ju inte få allt.
Detta fira vi såklart på kvällen och det blev rätt ent så flygresan hem var även den lite seg...
Nu väntar K2 SM i Marathon om några veckor.. sen är säsongen i stort sätt slut... Jag för säga att jag är jäkligt nöjd med min första säsong som senior. Får se vad man kan göra nästa år...
Det var allt ganska kort sammanfattat vad som hänt de senaste dagarna
Ha d
//Björn
1 kommentar:
Låter iafall somni fick ett fint äventyr och det resulterade ju i en finfin placering! Vi ses på klubben i veckan då ska vi kötta;)
Kram Emilia
Skicka en kommentar